Stall Vall

lördag 21 december 2019

Min lilla förebild

Wohow, här kommer första inlägget sen sista oktober. Den här jävvla hösten har totalt fått en att vilja gå i ide. Men tack o lov vänder det och går mot ljusare tider nu, välkommen vintersolståndet!
Det eviga regnandet har iaf fördelen av att ha smält bort isen som frös till en sväng för några veckor sen så nu har jag kunnat vara lite ryttare igen.
Skodde ju av Starlight helt och tog nästan helpaus från motionering under november och sen frös det på så då gick det inte ens att promenera med min barfotadjur.
Men nu har S fått komma ut och springa igen några gånger och det blir hon såå nöjd av, lurvhjärtat.

Jag började på det här inlägget 17/11 med nedan intro så jag får väl ta och plocka upp det därifrån så det blir nån ordning i utvecklingen, tanken från början var ju att det skulle handla om Gosah trots allt, därav rubriken.
---
Var den regnruggigaste dagen i lördags men det gjorde inte så mycket eftersom vi hade träning för Anna i ridhuset på Sörmon inbokad. Först skulle hon tömköra Gosah för första gången och sen Karin rida lektion på Sune.
---
Jag hade verkligen längtat efter att få se henne jobbas med och Anna har sånt otroligt mjukt fint handlag så jag visste att hon skulle göra precis lagom grejer som var lämpligt med lillräven.
Och jag blev inte besviken, de var så duktiga och Anna sa så fina ord om henne, bl a att hon var en förebild för hur man vill att en unghäst ska vara att tömköra. En blir ju liksom tårögd.
Nu var ju tanken att jag skulle tömköra regelbundet innan det blir vintervila men det har inte gjorts pga...jag minns faktiskt inte men litar på att det finns vettig anledningar. Inte att jag varit för lat.
Frusen mark vet jag bland annat. Och massor att göra på jobbet så varit för trött på kvällarna.

Efter tömkörningen ovan i mitten av november så hängde jag på henne ett par gånger medan Karin höll i. Sen löshoppade hon en gång till, denna gången på Sörmon, och var lika duktig som på Lovahagen. Hon gasar rakt på och tar sig an hindren utan dramatik.
Återigen fina ord fr Anna som tyckte hon hade bra energi men var klok och taxerade fint mot hindren. Du har skaffat dig en liten hopphäst blev omdömet. Hehe, araber kan ju inte hoppa, det vet ju alla :P

Som vanligt var hon en pärla att resa själv med. Har märkt att när vi ska åka hem och hon är trött så är det som att hon inte orkar lita på sig själv så då fastnar hon vid inskickning i transporten. Då vill jag inte göra det negativt för henne genom att ställa på utan går in först och då följer hon med. Sen går vi ut igen och då kan jag skicka in henne. Måste ju för att kunna stänga bommen.

Efter löshoppningen fick hon vila nån vecka och sen har jag hängt på henne några gånger till, för varje gång har hon känts stabilare och stabilare. 

Fina fina lilla stjärna 🤩

Efter sitt pass så stod hon och väntade så himla tålmodigt medan jag
satt på en pall och filmade.

Söt med sadel.
Karin är snäll och lånar oss Zias sadel tills det är aktuellt att kolla ut
en egen till Gosah.

Litet klipp från Lovahagen, sista hoppen innan energin tog slut.



Som sagt så blev det ju kall och snö en sväng och det blev plötsligt ljust i allt blöta mörker.
Vi lyckades tajma visit till pappa och julgranshämtning med en kritvit dag solig dag, en av få vi fått än så länge.
Hjälpsamma barn som hämtar snö och lägger PÅ bilen...

...och gör den till en enhörning 🦄


Vackert

Hade visst slut på vita ljus.


Andreas har skaffat sig världens bästa vinterhobby - surdegsbrödbak 😍
Jag är såå privilegierad! (faen vad jag provade många stavningar av det
ordet innan jag till slut fick googla det)

Förra helgen lyckades jag tajma regnuppehåll under en ridtur med
Gosah som handhäst, första turen på evigheter. Så himla mysigt,
älskar att jag bara kan ta dom båda två, utan att behöva involvera
nån mer, och få oss ett bra motionspass.

Vi har investerat i en fodergrind i hagen så nu kan hästarna få lunch
mitt på dagen istället för all mat på morgonen. Superbra och snabblärda
som de är så står de numer och väntar på att den ska öppna sig.

Årliga julshowen på Sörmon var mysig som vanligt med ovanligt
mycket folk på läktaren. Nog för att det brukar komma många men
i år var det mer än fullsatt.
Avslutar Gosah-rapporten med det stora framsteget att nu har jag suttit på henne vid 2 tillfällen.
Första gången tog vi några stapplande steg runt pallen och andra gången gick vi runt fler lite större varv och testade att stanna och gå fram igen. Hon var jätteduktig och lyssnade så alert på signalerna, klämde lätt med skänklarna och behövde knappt smacka. Sen blev hon sur när hon inte fick stanna där vi brukar göra det utan fick ta ett halvt varv till istället.
Jädra söt, ser så mycket fram emot vad kul vi ska efter vintervilan. Tänker sitta på henne + tömköra några gånger till under julledigheten nu och sen får hon vara haghäst och smälta allt några månader.





torsdag 31 oktober 2019

Positiv utvecklingsfas

Egentligen är jag väldigt trött. Trivs superbra på nya arbetsplatsen men är rätt slitsamt med alla intryck och allt man hela tiden lär sig. Är rätt stor skillnad på att gå från 2 kollegor på kontoret till ca 10.
Saker som ändå gör mig pigg är att jag hållit i målet att byta ut minst 3 bilturer mot cykel så jag cyklar 5-6 mil i veckan och nu de senaste 2 veckorna har jag och några kollegor sprungit 3,5 km på lunchen en dag i veckan. Inte illa alls. Jag som sagt i några år nu att jag booorde börja springa igen men orka hålla på med mer grejer efter jobbet. Nä det gör jag ju inte så att få det gjort på dagtid är ju perfekt. 3,5 km är alldeles lagom, bara få jogga loss kroppen lite.

Det riktigt peppiga ändå är hur bra det går med Gosah just nu, hon känns som en svamp som bara suger i sig information, hanterar den och sen spottar ur sig framsteg.

T ex så krånglade tränsningen i slutet av sommaren efter perioden med medicin hon behövde. Var ju astråkigt att ha nån joxandes med munnen. Men nu när jag skulle börja tömköra och då tränsa igen så är hon riktigt chill med det.

Sen så har hon blivit lyhördare för varje litet tömkörningspass vi gjort, baby-steps framåt hela tiden. Blir något tokigt så blir hon inte så upprörd utan vi stannar och korrigerar och fortsätter vidare.
Vi ska jobba mycket rakt fram och träna på att kunna stå still och vänta. Sen är jag lite sugen på att börja prova lite longering med sadel på framöver. Vi får se.

Vi har ju löshoppat en gång tidigare och då var det inte någon lysande teknik hon använde direkt, och inte direkt något engagemang heller men nu när vi körde igen i helgen så var det en helt annan häst.
Hon visste direkt vad hon skulle göra och susade (onödigt) högt över de små hindren.

Är ju så man bli lite tårögd faktiskt, hon är så smart, klok och fin.

Vi hamnar lite plötsligt bredvid stigen ibland.

Nyfiken på a l l t!

Flygande lillräven


Sune klippte 1 meter på löshoppningen, utan synlig ansträngning. Heja! Han var ganska orastad och rätt så helvild. Tur ingen satt på. Jag red honom sen på måndagen och det var kanske inte en helt avslappnad ryttare som satte upp men oj vad han gav mig ett fint pass.
Tillsammans med Olivia på Starlight så red vi ovanför sandgropen och galopperade en del och han var supertrevlig, inget stök alls.
Och Starlight verkade hellycklig med Oli på ryggen, det är så himla härligt att vi kan rida tillsammans så där.

onsdag 30 oktober 2019

Nu bidde det natta

Yo...yoyoyoyoyoyooooo!
Först var det regnigt ett par veckor, sen vart det mörkt och nu kom minusgraderna. Hästfolks-apokalypsen är här för att stanna ett halvår. Tråååkigt.

Men hästarna mår bra, ta i trä, så det är skönt.
För ett bra tag sen nu så hade Gosah fått sig en känga på bogen, precis under halsen, så det blivit ett märke. Var ingen fara, läkte snabbt och så men sen fick hon värsta bulan där. Den kom och gick liksom så jag antog att det var vätska som skulle absorberas av kroppen. Sen vart den fastare lite större och då blev jag nervös, tänk om den exploderar?!
Hon verkade inte ha ont av den men den blev inte mindre heller trots att det gått ett par veckor så jag stämde av med veterinären och hon tyckte jag skulle ha is i magen och vänta några veckor till. Bättre att kroppen får ta hand om innehållet än att sticka hål och riskera infektion.

Och till slut så började den minska och är nu borta, fasiken va gött det är med lugnande veterinärer. Lite nöjd med mig själv också som faktiskt utgick från början med en inställning att det där reder sig nog av sig självt, och så var det så. Lilla räven ger mig mycket livserfarenhet.

Som sagt så har det regnet en h e l del och vad gör våra hästar då? Jo, står ganska mycket i vindskyddet och bajsar o kissar. Har haft onödigt mycket att mocka därinne.
Nu i helgen var det lite bättre nu när vädret skärpt till sig. Skönt ändå att bara ha 2 boxar att mocka inne, är ju ändå rätt vilsamt för hjärnan att lyssna på podd och mocka. Så länge man inte har tidspress.

Det har varit lite olika aktiviteter, vi har tränat dressyr för Anna (jag o Karin på S o Sune) och det var väl lite blandat resultat. Karin fick inte riktigt grepp om Sune och misstänker att hon nog är sned i kroppen igen och har korrigerat det nu. S var lite "stel" i början vilket hon brukar vara när hon stått och spänt sig i spöregn i flera dagar (trots täcke) och inte ridits så mycket men vi kom loss och fick till det riktigt bra på slutet så jag var himla nöjd.
Dagen efter red jag en uterunda med Zia som handhäst tillsammans med Starlight. De är helsköna och smidiga ihop, funkar finfint i alla gångarter och S visade inga tendenser till träningsvärk eller tråkig inställning till arbete.

Balla blondies 
Gosah har börjat tömköras och vi tog ett kort pass på ridbanan en kväll för att träna lite röstkommandon och sånt. Det regnade så klart men går man i ur-o-skur-förskola så äre bara att åka med. Hon brydde sig icke.

Tycker hon tar det där med bett och nosgrimma med ro,
hon har inte visat några direkta drakmuns-tendenser som S har.
Hon jobbar mycket med munnen i sitt kroppsspråk hon 
Tömköra i skogen ger en extra-växel. Och så behöver tömhållaren
hänga med i svängarna för lite häst går exakt dit mulen pekar,
ganska ofta 90 grader rätt in i skogen.
Tisdagar har blivit något av en matlagar-minihelgkväll hos oss, jag är ju stalledig och vill verkligen ta vara på det. Häromveckan blev det kräftpasta från Ica-appen. Jeeeedra gött alltså. 5 stjärnor!


Och så årliga halloween-pumpafixet av Olivia & Andreas. De överträffar sig själva varje år, jag är lika impad varje gång. Kreativiteten och uthålligheten! Olivias pumpa visade sig vara något röten inuti också så den luktade liksom fiskrens. Uuuurk, tur jag var ute och rensade bort alla gamla odlingar så jag slapp känna den stanken. Hon satt med skyddsmask och jobbade.


Skalpell syster!


Fågelskrämman har fått ett ansikte.

Yikes.

Hårdrockspumpa by Andreas.


måndag 14 oktober 2019

Helgens bedrifter

Åka bort är kul men boka av och stanna hemma är ibland det mest välbehövliga som finns. Blev en toppenhelg med härligt väder så vi fick skräpslängande gjort, huset någorlunda städat och roliga hästgrejer utförda.

På lördagen tömkörde jag Gosah i skogen för första gången och my god vilken framåtbjudning hon hade. Snacka om att jag kommer få powerwalka i vinter. Det var vingligt till o från men tyckte verkligen hon mot slutet snappat upp det här med att svänga klart bättre än i starten.
Halva vägen gick vi först så hon skulle få utrymme att kliva på medan de andra såsade efter. Sista halvan hamnade hon bakom Starlight vilket var bra, då kunde hon stänga av hjärnan lite och bara följa efter. Vid ett travtillfälle (gjorde lite korta travövergångar för att träna röstkommandot) klantade jag mig med tömmen men hon väntade tålmodigt medan jag fixade trasslet. Jädra guldstjärna till häst.

Lite ta bort älgfluge-service.
Bläärk vad de kommer fram så fort värmen kommer tillbaka.

Gullisar!

Karin fick ett lyckat pass på ridbanan med Sune.

Nu står det nån i trädgården igen 😱🎃

Lilla söta gullekatten är med överallt 🖤
Igår blev det löshoppning för alla utom Zia. Sune briljerade totalt, förutom att han envisades med att stanna och äta i hörnen varje gång men ok, energipåfyllning är ju bra.

Sune klippte hindren supersnyggt varje gång och var helt oberörd
av höjningarna. Och så tvärnit direkt efter för att stanna och äta.
 
Gosah briljerade kanske inte så mycket med hopptekniken men var ju första gången och hon tog det nya med ro som vanligt. Blir lättare när vi åker på "riktig" löshoppning där det är inhägnat hela vägen runt, vi har inte tillräckligt med hinderstöd för att få till det. Med lite mer fart in kommer hon ta sig över galant.

Att ta i så här mycket blir ju lättare om man har mer fart framåt innan.

Och så har vi Starlight som gick igång på alla cylindrar och löshoppade sig själv i flera varv innan vi höjde. Förändringar gillas inte och hon ba, hell NO, tvärnit. Sen hoppade hon på nästa försök men helt klart bäst flyt var det när hon inte behövde tänka.

Pigga pensionären 🐇💖

Frust och drakfnys av exaltering.

Vackra lillan ❤️

Hej gullunge!
Hoppklipp av hopphästarna.

Och tvärniten.


Det här ska vi försöka göra med jämna mellanrum så länge underlaget tillåter. På helgerna framöver vill man ju ändå hålla sig hyfsat borta från skogen under den mest aktiva älgjaktstiden.

fredag 11 oktober 2019

Säker häst

Det är nåt skumt med tiden, känns som den brakar på fort så in i hvete men så tittar jag i kalendern och då har det inte alls gått så lång tid som jag trott. Tiden går fort men jag är väl i nån slags osynk med exakt hur mycket.

Anyways, även om det kändes som längre sen så var det bara 2 veckor sen vi var iväg till Kedjeåsens Arena utanför Karlskoga på Säker häst-träning för Ulla-Carin Carlsson-Lindkvist.
Då teorin är obligatorisk för nykomlingar och min lektion inte var förrän senare på em så blev det en heldag med miljöträning för Gosah. Av snälla Carro Pont fick vi låna en box så utöver att åka transport så fick hon stå i nytt stall med främmande boxgranne, lastas igen och åka till ridhuset där träningen var, vänta bland främmande hästar, vara inne i ridhus för första gången, hantera en massa spännande "hinder" och slutligen lastas igen för hemåkning.

Behöver jag ens skriva att hon var helt briljant? Älskar denna lilla hjälte så himla mycket, världens bästa resesällskap på fyra ben.
Hon åt och drack obekymrat i boxen och nosade nyfiket på a l l t. Alla lastningar gick lugnt tillväga, lite avvaktande men gick in efter att fått fundera en kort stund. Vid mellanlastningen från stallet till ridhuset så försvann alla de andra hästarna in i sina transporter så det var ju lite konstigt (= mer tveksam) men hon följde med mig in och så fick Carro stänga bommen.
Vanligtvis brukar jag gå ut igen och sen skicka in men ville inte krångla till det den gången.

För att hon inte skulle bli ensam kvar när de andra i stallet körde sin lektion före oss så åkte vi samtidigt så det blev mycket stå och vänta. Dessutom blev allt förskjutet med 45 min p g a diverse omständigheter. Lite opeppigt men fanns gräs utanför ridhuset så hon kunde äta under tiden. Mest segt för mig som fick stå och passa hela tiden, var rätt skönt slut i huvudet när jag väl kom hem. Extra slut eftersom det var samma vecka som jag bytte kontor och dessutom haft kundevent på jobbet dagen innan.

När det var dags för lektion så stod lillan och gäspade så hon var nog extra oberörd av allt ståhej efter så mycket intryck. Men ingen meltdown i hjärnan utan skönt chill.

Gosah o grannen Donner som också var gästhäst.

Nosa på a l l t.

Gosah och Donner igen. Supergulliga.
Gillar verkligen den öppna sargen. Som åskådare var det väldigt trevligt att
kunna se trots marknivå och gör säkert hästarna inne på banan mer vana vid
att det händer grejer utanför också. Något för stissiga dressyrhästar kanske.

Gosahs absoluta favorit var paraply-allén.
Hon ville helst stå kvar där och flytta runt dom ⚽️

Therese lilla pälsboll Gunvald
(hans riktiga namn är Gunpowder, love it!)


Ett paraply är inget hinder för att våga ta sig godis.

 Snuttan 💖

Gosah & Ulla-Carin, en rivig dam med lång bakgrund inom ridande polisen.

Gunvald är hingst, en stabil sådan, men han kom ändå på att Gosah
ju faktiskt är ett sto och gnäggade som ett får efter henne.
Hon svarade genom att vara väldigt nyfiken på honom men sur så
fort han tittade åt hennes håll.

Se så söta. Två sekunder senare vände hon rumpan till och tyckte
han kunde dra nån annanstans.

Lastad och klar för hemgång.
Tagit för vana att alltid ge "hinkmat" innan vi åker hem för att
göra resor till nåt extra positivt + då får hon i sig vätska ifall hon
inte vill dricka. Kände mig supersmart som gav henne den i höseglet
den här gången, då slapp jag stå och hålla henne och kunde gå in och
säga tack o hej till arrangörerna (extra tack för supergott fika, wow!).
Ett riktigt duuuuh-moment, varför har jag inte gjort så förr.

Förhoppningsvis kommer uppföljning på träningen i vår, då blir det mycket smidigare eftersom teorin redan är gjord så vi kan åka direkt till lektionen. Men blev en superbra miljöträningsdag så jag är jättenöjd, om än bra sliten i huvet. Mer än lillan.

----------------------------------------------------------

För tillfället har jag ingen inbokad aktivitet för Gosah men hoppas det dyker upp nån löshoppning snart. Närmast ska det bli tömkörning i skogen för att snart se om tränar-Anna kan tänka sig tömköra henne.
Igår promenerade jag henne med träns med remontnosgrimman på, trodde faktiskt hon skulle störa sig på den men verkade väldigt oberörd.
Hade ju lite strul med tränsning runt premieringen då hon var trött på grejande med munnen efter medicinering o avmaskning men det gick riktigt snabbt att få på det nu såhär första gången sen slutet augusti. Passade på att återintroducera träns när vi skulle ut tillsammans med Zia, hon hoppar nästan in i grimman vid såna tillfällen då hon absolut vill med och inte bli kvar ensam i stallet.
Känner mig mycket smart just nu 🤓

Följa Charlie är en väldigt rolig lek.
Fina vovven har flyttat tillbaka till Vall och Gosah
kan eventuellt vara den som är allra gladast över detta.



onsdag 9 oktober 2019

Höst o häst

Jomen blev visst ett jättelångt hopp mellan inläggen nu. Så kan det gå när det varit fullt upp med allt möjligt men framförallt att jag bytt kontor och haft huvet fullt av nya system, människor och rutiner. Varit på plats i 2 veckor nu och det känns toppenbra!

Senaste veckan har man verkligen märkt av höstmörkret och oinspirationen att hitta på nåt kul med hästarna som kommer med den. Jag och gosigos har visserligen varit iväg på kul miljöträning men efter den behövde jag pausa hjärnan och lalla omkring mest eftersom det var mitt i alla förändringar.

Vi kör ett litet bildmedley av senaste tiden (ja, samma bilder som varit på insta då men med lite mer kommentarer) så kommer ett separat inlägg om Säker häst-lektionen vi var iväg på.

Nu har jag handhästat med dessa 2 ett par gånger på egen hand och
senaste gången i alla gångarter så vill nog påstå att Gosah är en stabil
medföljare. T o m när vi råkade trassla till oss med repet så väntade hon
bara hyfsat tålmodigt på att jag skulle fixa till det.

Äta vid Enar på hemvägen belönas dom alltid med.

Yo GO girl 💪🏻🤩

Hade übermysig Häståvin-kväll med brudarna.
Fick bufféfeeling och gjorde lite italienskt plock, älskar't och hade
rester kvar i flera dagar.

NADA-nördarna tränar nålstickning. Jag får inte få akupunktur pga
plasmagivning så får nöja mig med magnetplåster i öronen, not bad at all 👌🏻

Sånt jädra stjärngäng 💖 Jag hade varit på hoppclinic och blivit inspirerad så lade fram bomövning. Starlight var helt exalterad så Oli fick hålla i hatten 😁
Gosah var med och miljötränade mest men glänste till med att trava över 5 bommar i båda varv utan drama. 

Linda och jag var på Historiepoddens liveshow Den stora konspiration och konstaterade att även om de var underhållande så funkar formatet bäst medan man pysslar med nåt (typ stallfixa i mitt fall) för båda nickade till flera ggr. Sitta still på en fredagkväll är lika med nappy time 🥴




Gullisar efter ett 70-minuterspass i alla gångarter (men mest skritt).


I måndags skyndade jag mig ut och hann rida i dagsljus, blev spontant m bommar och S var på!
Nu ikväll var det Gosahs tur att få träna lite på det samtidigt som Karin tömkörde Sune. 
Hon fick trava och galoppera på volt och sen trava över 3 bommar i båda varven.
Väldigt odramatiskt, lite brall i galoppen men hey, vill ju faktiskt ha en levande olobotomerad häst 🤪
Är mer än nöjd med henne, hon lyssnade riktigt bra på ljudsignalerna för start, stopp, sakta ner och byt gångart så vi la av efter en kvart. Har inte tänkt greja med nåt voltnötande, prio framöver blir tömkörning ut i skogen, bra framåtdriv där. Lyfta ben och sånt. Och träna röstkommandon, blir till att jobba med konditionen för mig i gångartsbytena 😅