Stall Vall

tisdag 25 september 2018

Höstpeppig

För att haka på förra veckans inlägg så yes, vår mkt pålitliga hovslagare kom och skodde på måndag em så nu är alla fina i fötterna och med rediga skor på igen.
Bilen är nybesiktad också, utan mer anmärkning än en positionslampa som ska bytas men behöver inte ombesiktas. Funderar på om Honda sponsrar Bilprovningen för som vanligt som öste de oombett beröm över att Honda-bilar är så bra. Själv drog jag en lättnadens suck över att inte behöva laga något dyrt för stunden, man vet ju aldrig.
Sen rullade jag vidare till sjukhuset och gick på mammografi. Håll tummarna för ett bra besked med posten om några veckor! Förra gången jag var där så var jag ensam i väntrummet men igår var det fullt ös och vi sjasades in på löpande band, som kossor på väg till mjölkning 😁

Sune och jag jobbar på med att jobba ihop oss och det börjar kännas riktigt bra. "Långturer" (med dressyrmått mätt, inte distans) har gjort oss gott och vänstergaloppen har blivit stabilare på ridbanan.
Tränar även på halter och övergångar, basic stuff som behöver funka om vi får för oss att komma ut och visa upp oss nånstans.

Hans avståndsbedömning är något tveksam, häromdagen skrapade han nästan av mig mot ett träd när vi passerade för nära och jag har råkat dunka foten i staketet på ridbanan mer än en gång. Till skillnad mot sin mamma som hellre håller sig en hästbredd ifrån fasta grejer.
Sin mors tvärnit med kast åt sidan inklusive bockning har han ärvt däremot. Det är...jättekul 😬😅

Sune har nu blivit så pass vuxen att han ganska mkt låter Pär jobba ifred.
På en skritt- och joggtur förra veckan. Hann bli mörkt men det
gillade Olivia, Starlight är ju så chill i mörkret till skillnad från Ice
som var lite mer skvättig.

Efter lördagens tur ihop med Anna & Zia.
Vi fick bra miljöträning då det var hundspårstävling inkl skjutning
(antar att det var hundförare som sköt?) i skogen.
Har kommit in i en riktigt matinspirerad fas (yay, nånting vettigt!!), mest tack vare Icas app där det finns recept som man enkelt kan skapa inköpslista av och sen beställa maten online. Älskar mat online, är såå smidigt att fixa hemifrån och sen bara hämta ut.
Har fått en massa äpplen av kollegans mamma så hästarna har fått en massa men några kassar tog jag hem och gjorde mos av. Första gången jag gjort det själv, ett jäkla pyssel men blev fyra liter och en ovärderlig tillfredställelsekänsla så helt klart värt det.
 

Bara grejen att få äpplen levererade färdigplockade liksom 😍
I brist på äppelvagga fick jag köra durkslag, funkade bra.

Nu har Emil mos till gröten i...kanske nån månad iaf 😅

Hoppas matlagningshumöret håller i sig, risken finns att det lägger sig men känner mig optimistisk den här gången. Håller det sig i några veckor till så kanske det blivit en ny vana ✊🏻

/G



måndag 17 september 2018

Höstjobb

Nu är det höst på riktigt, igår morse var det is på bilrutorna så det fick på bli installning ett par veckor tidigare än planerat.
Var bara att susa iväg till Granngården och köpa torv till boxbäddarna och bädda igång. Har skön träningsvärk idag, jäklar vad tunga de är. Det kickade igång en skön förkylning också, stalosan + dammigt spån la sig mysigt inne i bihålor och andra gångar så kör nässköljning ett par gånger om dan nu. Fräsigt värre.
Gjorde förresten 24h-kollen av blodtrycket förra veckan och det såg bra ut så nu släpper jag det där. Hade dessutom 120/80 när vi kollade det innan jag fick dosan på mig så verkar lida att motsatsen till white coat syndrom eftersom det i några dagar innan varit förhöjt.
Men gött iaf, jag slipper medicin och vad det nu än var som gjorde det förhöjt till o från så har jag hyfsad koll på hur det känns när det sticker iväg och får anpassa livsstilen därefter.

I veckan har Starlight skrittats, promenerats och i fredags skrittats/joggats av Anna så hon har ett lagom aktivt pensionärsliv.
Sune och jag börjar hitta varann lite bättre. I lördags red jag ut i 2,25 h, 20 km och jobbade mycket med sits och kontroll i galopp och trav och däremellan skrittade längre sträckor.
Är himla givande att ha lite längre sträckor att hinna korrigera oss på utan att tappa driv/komma av oss och väldigt skönt att vara själva och inte behöva anpassa oss efter andra just nu.
Dagen efter blev det ett pass på ridbanan som var mycket bättre än de tidigare så skogsdressyren gjorde sitt jobb.
Vänster varv är fortfarande det svårare men var inte lika stor skillnad. Hans flamsiga ofokusering blir tydlig så fort jag tappar sitsen så det gäller att jag bygger upp min ork också men nu känns det verkligen att vi är på rätt väg.

På mysig tur barbacka med S och Anna/Sune (Anna INTE barbacka 😅).

I lördags följde Olivia med och fixade hela stallet plus tog en promenad
vardera med skimlarna. Världens gullunge 😍

Svettig men fortfarande pigg efter 20 km.

Och måste bara lägga upp en bild på Sally som Andreas tog häromdan.
Hon är så himla söt och det går verkligen att se vilken snäll katt hon är.
Idag håller vi tummarna för att hästarna blir skodda, vår mkt pålitliga hovslagare fick förhinder förra veckan men förhoppningsvis blir det av i em istället.

/G

söndag 9 september 2018

Starlights status (och liten politisk rant)

Så, nu har jag ro att sätta mig och knappra ihop en recap av Starlights veterinärbesök i onsdags.

Hade Tina med mig så var underhållning hela vägen till Husaby (och på hemvägen en omväg via Laxå pga att jag missade svänga vänster mot Mariestad 🤦‍♀️ ). Vi blev även underhållna av en ilsken dansk äldre medelålders man i kön till Ingo-macken i Kristinehamn.
Han skällde ut oss för att vi lät en annan bil köra fram till pumpen före oss (lång kö, endast en fungerande pump). Det den självrättfärdige kränkte vite mannen inte hade koll på var att den blå lilla bilen var före oss i kön från andra hållet, men det syntes inte från hans vinkel.
Jag blir alltid så fascinerad av människor som är så säkra på att de har rätt att de tar sig rätten att skälla ut andra, speciellt okända, människor istället för att fråga först.
En ska inte ha fördomar om folk men till saken hör att familjen i den blå bilen var av uppenbar utländsk härkomst så jag misstänker att han suttit i sin bil och jagat upp sig lite extra än om det kanske varit någon av mer, vad ska man säga, nordiskt utseende. Men vad vet jag, mer än att det var en otrevlig jäkel som var helt ute och cyklade. (Det sammanfattar väl ungefär vad jag anser om de som röstar på SD i valet också, lite btw sådär).

Men nu ska jag prata om min fina Starlight!

För fin är precis vad hon till nästan 100% är och för att vara pensionär så är hon jättefin 👌🏻❤️
Veterinären kollade henne först med sensorn och den visade samma utslag som på senaste återbesöket när det såg bra ut. Efter det longerade vi henne i ridhuset och slutligen böjde Torunn igenom henne.
Hon såg fin ut på alla ben förutom en halv grads hälta på vänster bak efter böjningen.
Tina, som tittade på, sa att hon inte skulle sett det om inte Torunn sagt något så det var väldigt lite.
Om jag hade velat fortsätta träna henne så hade vi behövt reda ut vad det berodde på men eftersom jag redan bestämt att hon bara ska få gå lugna utepass hädanefter så tycker inte Torunn att vi behöver bråka med bakbenet. Hon tyckte även att det var ett jättebra beslut att låta S bli en fräsch pensionär som kan vara med lagom mycket istället för att köra tills det till slut inte finns något kvar att pensionera.
Så veterinären är överens med mig och jag känner verkligen att det är ett helrätt beslut, är lugn i hela kroppen nu. Jag tänker också att vad det än är som stör vänster bak så är det nog det som gjort att hon inte orkat hålla galoppen men ändå kunnat kännas stark och luftig i den kortare sträckor.
Är väldigt lättad också över att det inte var något i frambenen på böjningen, då hade jag börjat ifrågasätta min ryttarförmåga ordentligt.

Sensor på.

Böjning av sista benet, vänster bak.

En fin o fräsch pensionär 🦄💕

Och en fin och fräsch kompis som är så intresserad av hästar och
hästhälsa så hon på eget initiativ tog ledigt och snodde Andreas plats i bilen.
Att en kan få ha så många fina människor runt sig ❤️
Innan vi lastade iväg oss till Husaby så red jag Sune på ridbanan, ett trevligt lagom intensivt pass med mest fokus på att lära känna varann lite bättre igen. Han är alltid lite ofokuserad i början, finns mycket att titta på, men vi hittade varann hyfsat sen.
På torsdagen red jag och Karin ut och först var det två seeega hästar som masade sig iväg men blev ett annat tempo när vi kom till galoppvägen. Den är rätt förstörd på sina ställen så vi vände vid grusgropen och då var det high life hela vägen hem sen.
Han är rätt lik sin mamma när han inte får springa iväg i samma tempo som sällskapet, mycket studs på stället och bockningar. Får rida ut själva lite mer framöver så vi hittar vår egen rytm och kan komma till rätt jobb.

Sune har fått ta över Starlights distansträns, hon kommer mest
använda hackamoret och kan ta dressyrtränset om hon kan tänkas
behöva bett nån gång ibland.

Idag, söndag och VALDAG (gulp) och träningsdag. Sune var på sitt allra värsta ridbanehumör pga blåst och diverse distraktioner. Suck. När han skärpte sig så Annas instruktioner kunde appliceras av mig så blev det riktigt bra men det var många utbrytningar och en allmän hopplös känsla av noll kontroll (mitt ryttarsjälvförtroende är något skört efter alla turer med Starlight).
Jag fick ändå med mig bra tips gällande sitsen (typ, när jag tycker jag sitter väldigt mkt bakåtlutad så är jag egentligen rak) och när han stökar och sticker iväg åt helt fel håll så ska jag fortsätta sitta på bakbenen och tänka att fine, spring dit då men då ska du åtminstone jobba rätt när du gör det.

Efter passet så kollade jag lite när Helena tränade med Calle (fina!) och tog sen en lugnande promenad i skogen med Starlight.





Jag är så himla privilegierad som får rida både utvecklande och sen kunna ha min egen till sköna kravlösa turer. Tänker så klart på framtiden och funderar på hur jag långsiktigt skulle vilja ha det, t ex egen unghäst att få jobba med från början men känner ingen stress över det just nu. Är det meningen så kommer det visa sig framöver, just nu ska jag träna på att åka i baksätet och ta tupplurar då o då.

Närmast hoppas jag på en svensk framtid där vi kan fokusera på en bred, modern och inkluderande välfärd utan bakåtsträvande konservativa inskränkningar.

/G





måndag 3 september 2018

Pannlampepremiär och ett beslut

Skulle skrivit det här inlägget tidigare så efter den här fina soliga sensommarhelgen känns det nästan långt borta att skriva att jag plockade fram pannlampan och reflexer i torsdags. Premiär den här höstsäsongen, nu jagar man dagsljus igen. Men var faktiskt bara mysigt, jag lider inte av höstdepp utan det blir vinterdepp i februari istället.

Tog ett varv runt sandgropen, mest skritt och så lite trav och klättrade uppför en backe. På hemvägen nickade S väldans i skritten på asfalten, testade att trava och då var hon halt. Hoppade av och hittade en stor sten i skon så sen travade hon på fint när jag testade igen. Sluta skrämmas, Staaaarlight.



I fredags så slängde vi äntligen ut vår gamla säng som vi haft i arton år, och som nog varit en trolig bov i mitt senaste års ländryggsont, för att göra plats för en ny. Fantastiskt att inte behöva sova i en grop längre, nya madrassen är rena plankan i jämförelse.
Eftersom det är Ikea så var leveransen så klart inte komplett men efter 46 personer före i telefonkö så lyckades jag få till att hämta det som saknades på Ikea i stan, jäkla tur att vi har så nära.
Andreas var på golftävlingsresa med sitt gäng (han vann 🎉🏆😍 ) så Olivia hjälpte mig få alla delar rätt.
Vi är fortfarande sams så det var lyckat. Inga brutna fingrar heller, rätt bra jobbat för bottenmadrasserna var inte ergonomiskt utformade att få ner i en sängstomme.

När vi ändå var iväg och hämtade saknade delarna så tog vi en sväng förbi Bergvik för mina hörlurar är halvpaj och gör mig åksjuk. Unnade mig ett par trådlösa och my god vad nöjd jag är!
Bara att slippa sladdtrasslet gör ju livet supermycket enklare.

Dessa tror jag det är, färgen jag köpte verkar inte finnas på nätet så
är nog nån utgående modell.
På lördagen red jag först på ridbanan, ett trevligt pass som kändes bra, och sen åkte jag och kollade när Karin, Tina och Helena red pay and ride på Hannäs. Himla duktiga och fina och gav riktig feelgood att bara vara åskådare och filmare.

Söndag fm gallrade jag i tomatskogen så de förhoppningsvis ska hinna mogna innan nattfrosten kommer, sen skar barnen sönder poolen så den tömdes. Gissa hur kul de hade, total demolition mode 😅. Den har läckt i 2 säsonger så dags att byta ut den nästa år.



På em tog jag och Karin en skön tur runt galoppvägen. Mest skritt, lite trav och galopp och på slutet så kom Starlights rörelsestörning som en ovälkommen present.
Jag blev inte ens uppgiven, kände bara att ok, nu är det bra, det räcker. Oavsett hur återbesöket på Husaby går på onsdag så får hon bli pensionär nu. Är hon fräsch på åb så är det bara en bonus att hon får gå i pension i hyggligt skick och är det något som måste behandlas så gör vi det och så tar det därifrån. Men pensionär som får följa med på skritt/lugna uteritter o promenader blir hon.

Jag orkar inte med osäkerheten på om jag bygger upp eller bryter ner henne och det mår ingen av oss bra av. Beslutet är lättare att ta tack vare att jag får hjälpa Karin med Sune och Zia, det hade varit mycket tuffare om det inneburit att jag inte får rida utvecklande något mer.

Känns riktigt befriande att äntligen tagit ett beslut, nu kan jag släppa ambitionerna med henne och bara koppla av tillsammans ❤️

/G