Stall Vall

tisdag 28 augusti 2018

Meditationsdressyr

Vilka fina träningar vi hade i söndags. Karin var först ut på Zia, sen jag och sist Karin på Sune.
Karin var såå nöjd med båda och med Zia blev det deras bästa pass tillsammans nånsin, en skön check innan pay and riden på lördag på Hannäs. De ska rida både LB & LC så nu pluggar hon program för fullt.

Jag kommer bara vara med och tittar/assisterar, som jag tänker just nu så ska jag ha en lugn höst utan prestering. Bara träna på (förutsatt att åb går bra) och bli så bra vi kan på hemmaplan.

Starlight gjorde en jättefint pass hon med. Mycket fokus på att jogga avslappnat och balanserat i arbetstrav, mycket meditativt för oss båda och det var väldigt nyttigt att vara själva med Annas ögon på oss hela tiden. Ingen risk att jag flöt iväg utan att bli korrigerad. Vi skulle rida 30 min men blev mer, ingen av oss hade koll på klockan och Starlight höll sig fin och mjuk ända till slutet.
En dag i veckan ska vi försöka ha ett sånt här pass där vi bara avspänt rullar på utan att hetsa upp oss och skapa spänningar i kroppen som leder till mjölksyra.

Har vi sagt att vi inte klarar oss utan vår tränare, hon är en sån klippa ❤️

Mentalt avslappnad, inte trött i kroppen - så vill vi avsluta ett pass.

Så himla himla fina 😍
Sune har blivit vuxen, i kroppen,
 i huvet kommer han nog alltid vara en bebis.
I lördags försökte han bralla av mig 4-5 ggr i skogen...
Veckan ska försöka hållas så lugn och harmonisk som möjligt, blodtrycket något förhöjt igen. Suck. Där fick jag för att jag trodde det rett ut sig.

/G

fredag 24 augusti 2018

Fredag

Minns inte om jag skrivit det men Olivia har hittat tillbaka till stallet lite 😍
Hon hänger på 1-2 ggr/vecka och rider ut på Starlight och så lånar jag en av Karins. Har blivit några såna turer ihop med Anna, så himla mysigt.
Oli och S passar fint ihop, mest skritt och lite trav hittills, kravlöst. Passar dom båda och Olivia tycker det är så skönt och tryggt med en lättstoppad häst, jämfört med t ex Ice som hon fick kämpa hårt med att få att lyssna.



Höstkatten Sally 🧡


Mitt blodtryck har fortsatt hålla sig lågt, igår kväll nere på 119/74. Kommer nog avboka 24-timmarskollen när kallelsen kommer, onödigt att slösa på vårdens resurser. Fantastiskt att gå från att vara inställd på medicin resten av livet till att det rättade till sig. 


Igår spöregnade det hela kvällen så jag var spontant stalledig och åkte dit idag istället.
S var stel och irriterad i början men blev mjuk och trevlig efter en stunds jobb på banan.
Kan tänka mig att hon stått och spänt sig en del (och tuggat på faluröda vindskyddet 😅) senaste dagarna i tråkvädret. Gött att lösgjort lite innan söndagsträningen så vi kan ge vårt bästa då.


Och där tog bränslet slut, gonaaatt 😴

/G

tisdag 21 augusti 2018

Försöker chilla lite

Guvaskönt med normalväder igen. Skogarna brinner inte längre, grödorna växer och ridbanan, efter ett par timmars harvning medelst backning av en dagen-efter moi, är mjuk och fin igen. Halleluja!
Vi har tränat på den och Karin fick ett jättefint pass med Zia som nu gått från att springa ifrån arbete till att lite sådär skönt piggt men ändå slött jogga omkring med sin ryttare för så kan man också slippa jobba. Men den finten gick inte tränaren på.

Starlight gick också ett fint pass men vid slutet av avjoggningen så började hon ta vissa ojämna steg så då sjönk modet igen. Red ett kortare pass dagen efter och då gick det fint och efter att ha låtit träningspasset sjunka in så kunde jag också känna att Anna har rätt i att hennes galopp blivit ännu lite bättre men också då lite skörare innan hon är stark nog att orka mer än kortare sekvenser.

Efter några pass till nu så har uthålligheten blivit bättre. Det som gnager lite är att hon inte är lika stark i höger galopp och höger bak var det hon visade reaktion i när ET-Cilla var här sist.
Samtidigt så har höger galopp varit den svagare genom året (troligtvis pga gamla skadan).
Anyways så tänker jag inte analysera detta, iaf inte mer än minsta möjliga, eftersom jag ändå kommer få veta på återbesöket om 2 veckor.
Till dess tränar jag på som tänkt så jag får svar på om hon håller för den typen av träning.

Började smyga in lite WE-moment i gårdagens pass och det passar henne så himla bra, har glömt att hon är som gjord för det. Gjorde sidepass i skritt och vi fixade det på första försöket och åttan runt koner klarade vi också riktigt bra.
Ser allt bra ut hos veterinären så hoppas jag kunna åka till Carro en helg och träna på hennes fina hinder.

På söndag tränar vi för Anna igen och allt som allt så blir det ca 2 dressyrpass, ett lättare utepass och 1-2 skritt- eller tömkörningspass i veckan. Är riktigt skönt att ha släppt distansträningen, hästeriet tar lagom tid.

För min egen del så har jag i ett par veckor dragits med en störig trötthet med lurande spänningshuvudvärk och småskum känsla i kroppen. Spänningshuvudvärk har jag ju då och då och trött och seg har iaf jag varit hela sommaren i extremvärmen så det var först när det blev kallare som jag insåg att något inte stämde. Varför blev jag inte piggare?

När jag lämnade plasma i juni och årliga blodtryckskollen gjordes så hade jag något förhöjt vilket jag aldrig haft förut. Snarare normalt mot lågt.  Skulle kollat det igen i somras men det blev inte av men sen i torsdags så har jag lånat en blodtrycksmätare och jodå, det var klart förhöjt.
Var bara att pallra mig iväg till läkaren för riktig koll i fredags, hade 150/100 och fick lämna ett gäng prover. Trycket höll sig sen därikring hela helgen. 

Igår var jag på VC igen för att ta nytt blodtryck och ekg och då var det plötsligt väldigt bra, 120/80 + att proverna såg bra ut men ska få göra en 24-timmarskoll också så vi får full koll.
Äter sen i fredags rediga järntabletter som Claratappen gett mig så nu hoppas jag de tar bort tröttheten och om blodtrycket håller sig bra så slipper jag börja med medicin.

Tycker inte jag stressat så värst mycket, speciellt inte den här varma sommaren men våren var mentalt stressande och det har varit mycket funderande och en gnagande oro om människor, djur och allt runtikring så det kanske tog ut sin rätt till slut.
Håller tummarna nu och lovat mig själv dyrt och heligt att inte boka upp mig på en massa saker, inte äta lakrits (blodtryckshöjande) och försöka hålla mig så chill jag kan med saker och ting så det förhoppningsvis blir ordning på mig. Efter 40 går det sannerligen utför märker jag 😬😅

/G

måndag 6 augusti 2018

Lägerhelg

I helgen var jag och Karin publik och handräckare på WE- och dressyrläger hos Carro på Tisenhult.
Det var en lagom preview att inte vara deltagare utan bara med i periferin den här gången, ingen av oss hade haft mental ork att prestera alla 3 dagar efter knasvärmen.
Blir det av igen nästa år däremot, då kommer vi definitivt hålla oss framme för att få plats.
Var ett himla gott gäng, supergod mat och överlag väldigt inspirerande.

Sen är ju Tisenhult Säteri en otroligt vacker plats att bara vara på, speciellt med ett väder som denna sommar. Vi fick även åska och lite regn på lördagskvällen, mäktigt när det blixtrar över vattnet.

Astrid Hedman, som till vardags bor i Portugal, höll i träningarna och hon red även några av hästarna lite vilket var en fröjd att se. Mjukt, trevligt och spänstigt, såsom all dressyr borde se ut.

Ena deltagaren, Linnéa Lycke (Lycke Hästar), har WE-träningar på Sörmon då och då så det kommer vi se till att vara med på ibland, nu när vi fått nytändning på detta. Även hon rider otroligt trevligt med en sits som man bara kan drömma om (får nöja med mig att ha som mål att ens komma i närheten av hälften så bra 😅).

Utsikt från "matsalen" Smedjan.

What a view va! Ja, Tisnaren också så klart.

Karin har inga solglasögon.
#lösningsorienterad
Carro hade fullt upp med att ratta lägret så på lördagen fick jag rida hennes Rosa på WE-passet.
Lite skrämd av vetskapen om att hon är rätt så på med farten och känslig i munnen så fokuserade jag mest på att hålla lugnt tempo och vara så stadig på handen som möjligt. Jag tror inte hon hatade mig iaf, gose-Rosa, och vi jobbade på så gott vi kunde runt tunnor mm.
När Carro red henne på söndagen så var det mer full fart framåt och de var superduktiga och samspelta.

Hejsan ankan...
Astrid var en lugn, sympatisk och pedagogisk coach, vi gillar såna 💕
This is...not how you do it men det är bra social media content iaf 😁



Jag har glömt bort att WE faktiskt inte är mest lek o skoj (för oss som inte tävlar i det alltså) utan riktigt bra dressyrträning fast på annorlunda sätt. Svagheter blir så tydliga när du kan krocka med en tunna om du inte svänger i tid och plötsligt sitter du där och får ner rumpan i sadeln och RIDER.
Är mycket mer taggad på att plocka upp det igen nu. Bara det där med sidepass över bom är en svår övning man kan träna på enkelt hemma.

Superpeppade (och trötta) åkte vi hemåt efter lunch på söndagen och eftersom jag ändå skulle köra hem Karin och hade ridkläder med mig så tog jag ett lätt dressyrpass i skogen med Starlight.
Äntligen nyskodd och väldigt glad att få komma ut på tur så gav hon mig en fin känsla i alla gångarter.
 


Nu när vi inte kör långpass längre (eller åtminstone betydligt mer sällan) så ska jag lägga lite mer tid på att smörja utrustningen och, håll i er, frisera oftare.
Ska vi vara med nästa år så måste vi också kunna komma till träningarna och se prydliga ut på en kvart 😅

/G

onsdag 1 augusti 2018

Usch.

Hallihallå...i värmen. Sluuuta nån gång bara, drömmer om att få sova en helt natt utan att vakna av syrebrist. Får krypa ner i källaren igen som det ser ut nu.

Dressyrtävlingen gick h e l t åt skogen. Såg i mitt förra inlägg att jag skulle fokusera på att hon inte skulle bli en studsboll. HaahahahahaaaahahahahaHAHA.
Hon var den studsigaste av alla studsiga studsbollar en kan tänka sig och vi slog rekord i taktmissar. Var såå besviken efteråt. Hade ju inte några förhoppningar om att det skulle gå bra men det gick så himla mycket sämre än väntat så luften gick verkligen ur totalt efteråt.

Förberedelserna gick rätt smidigt, tvättade och knoppade (svor och förbannade, ringde in Karin i panik men hann knoppa själv ändå och det blev helt ok, tillräckligt bra för mig med mina låga krav). Upptäckte att ena bakskon var lite glappig och förhandlade med mig själv om jag skulle chansa på att ha den så eller chansa på att försöka fixa det själv. Slutade med att jag bytte en söm ändå. Som först vägrade gå att slå upp för att plocka ur men till slut så.

Kom iväg i god tid och hade gott om tid att rida fram i lugn och ro. Var dödsvarmt som vanligt så skrittade först fram 30 min på utebanan och hon var riktigt chill och lyssnade fint när jag kortade tyglarna och gjorde lite sidvärtes i skritt för att få med bakbenen. Fick en fin harmonisk känsla och tänkte att shit, det här kommer kanske bli helt ok ändå.

Red in i tältet för att trava igång och rätt snabbt märkte jag att hon spände till, var på tårna och började med sitt hoppsande, dvs försöka galoppera hela tiden.
Jag lyckades inte få henne lösgjord alls i det läget och det vara bara att inse när det var dags för start att det kunde gå hur som helst.

På banan sen så fortsatte hon i samma spår och på galoppvolterna så kom frustrationen ut genom bakutsparkar. De och taktmissarna (försöken till galopp i traven o skritten) är rejält kostsamma och slutresultatet blev därefter, 51.607%.

Kan analysera till döddagar varför det blev som det blev. Förberedelserna taggade till henne, jag var supernervös (fast det gick över under framridningen tyckte jag nog, var mkt värre inför) och det påverkar så klart, det där med att lägga till padden under sadeln några dagar innan men det sistnämnda tror jag inte är anledningen ändå. Red utan igår och hon var likadan så vi verkar ha en rejäl svacka just nu.
Underlaget på utebanan hemma och på Hannäs är stenhårt med lite rörligt grus på toppen så det är kasst, S verkar inte gilla det alls och med slitna halkiga skor så förstår jag verkligen det, tack o lov skos de på fredag. Sen får det bli ridhus tills det regnat tillräckligt mkt framöver.

Och så ska ET-Cilla gå igenom henne imorgon för jag nojar så klart över att hon har börjat bralla i galoppen, och det är framförallt på böjt spår. Rakt fram verkar inte störa och hon känns mjuk och fin då. Hon höll iofs inte på så på böjt spår när vi tränade i ridhuset när jag tänker efter nu.
Jaja, hoppas det bara är en tillfällig svacka så vi kan tänka framåt snart igen, jag jobbar ju på så gott jag kan med sitsen och magstödet och tycker jag börjat hitta lite rätt där och då är det svårt när jag inte längre blir nedsläppt i sadeln mer än korta stunder.

Stillbild från framridningen.
Helena var med som support och var snäll och filmade också.
Karin stod i insläppet och sen kom Tina och Matilda och var publik också.
Vårt fina lilla stöttande gäng <3

Lite lite tyckte S att vi kunde öka på diagonalen.
Tyvärr försökte hon ju först galoppera in på den så då blev det låga poäng.


Fin kommentar av domaren Leena.
Det är ungefär så det brukar stå, undrar om vi nånsin kommer hitta avspändhet.
Jag var som sagt besviken efteråt, och trött, den där anspänningen inför är ju svår att styra över, men dagen efter så jämförde jag protokoll och plockade fram de bitar som faktiskt var bättre än tidigare och då kunde jag släppa och gå vidare.
 
T ex: knopparna blev faktiskt helt ok och gick rätt snabbt så nästa gång behöver jag inte ligga sömnlös över en sån bagatell, hon var trots allt inte så spökig av själva banan så jag kunde rida korrektare ridvägar, vi fick personbästa på vägen rakt över medellinjen, 6,5p och kommentaren bra jobbat! och båda övergångarna galopp till trav fick vi 6:or på och det är något jag verkligen kämpat med. Så vi är på väg, långsamt och med ett rejält bakslag men vi ger oss inte. Inte jag iaf, vad S tycker får jag se.

Eftersom gårdagens pass inte var någon förbättring så avanmälde jag mig från starten 17/8 på Sörmon. Lägger hellre kostnaden för startavgiften på träning. Och ridhus...

/G