Stall Vall

tisdag 29 maj 2018

Uppdatering Starlight

Långt mellan uppdateringarna så nu blir det first things first här.

Veterinärbesöket på Husaby med Starlight!

Åkte dit med oron att det skulle vara något diffust och att hon i värsta fall skulle vara redo för att pensioneras helt. Det blev inte så, TACK O LOV!

Hon fick springa med sensorerna på sig och var tydligt ojämn på diagonalen vänster bak/höger fram.
Blev böjd och ömmade på båda fram och visade även lågt på vänster bak.
Hon longerades och så fick jag rida en liten sväng i ridhuset. Efter det så bedövades hon i båda fram och OJ!! utropade både Torunn och assistenten när Starlight flög fram i uppspringningsgången, smärtfri och lycklig. Plötsligt var ojämnheten bak helt borta och sensorn visade även den helt jämn gång.

Fin i longering och när jag fick hoppa upp och rida en gång till så fick jag äntligen känna på gung igen.

En kortisonspruta i vardera nedre framkota, metacam i 6 dgr + gå i egen hage en vecka blev resultatet och 21/6 (på Olivias födelsedag) åker vi på återbesök. Vi kommer även hålla extra koll på vänster bak då men Torunn tyckte inte vi skulle spruta ngt där i nuläget eftersom rörelsestörningen försvann när hon släcktes fram. Skulle hon reagera där vid återbesöket så får vi så klart kika på det.


Visst, supertrist att hon fått kotledsinflammation igen, och i båda fram denna gången, men jag är ändå så himla lättad att det inte var något annat knasigt.
Frågade så klart Torunn om hon trodde det var ridrelaterat eller nåt annat som jag ska tänka om på men det trodde hon inte, snarare ålder och att hon gått distans.

Madde påminde mig på hemvägen om att vi gjorde uppehåll med Movicur (ett Hippolyt-tillskott som hjälper lederna) i mitten på april och det stämmer ju banne mig med att det hunnit gå ur kroppen och när hon tidsmässigt började röra sig annorlunda.

Hon har ju även haft små hovbölder i vardera bak i vintras utan att visa något så hon kan mycket väl avlastat extra fram, kombinerat med broddar som stoppar glidmomentet men att det inte visade sig så länge hon fick fodertillskottet.

Nu ska hon inte tränas för distans mer så förhoppningsvis kommer hennes leder hantera den mer normala ridhästbelastningen bättre.
Hon ska promeneras ca 30 min om dan i ca 2 veckor till och sen skrittas/joggas fram till återbesöket och det är väldigt trevligt att se hennes normala övertramp igen.

Åh, just ja, Torunn tyckte vi var ute i väldigt god tid med henne. Det värmde verkligen att höra, har känts som en evighet men glömde ju faktiskt av att jag bokade tiden 3 veckor innan vi fick första bästa tid hos henne.
 


Förra veckan gick lite som i en dimma pga allt som behövde styras med. På torsdagen fick jag info om att pappa blivit mycket bättre sen sist jag träffade honom så kändes som att vinna på lotto när saker plötsligt börjar på att lätta.

Nästa inlägg handlar om Pålsbodaritten - äntligen kom jag till start och vilken lyckad dag det blev!

/G
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar