Stall Vall

tisdag 18 december 2018

Juligt

Det är bland den bästa av tider nu (JUUUUUL!!) och den sämsta (träningsunderlag häst) men nu har det kommer ner lite mer snö iaf och på fredag så vinterskos hästarna. Starlight är tänkt att fortsätta vara oskodd bak förutsatt att hon inte slitigt för mkt på dom denna skoperioden.

Vi har fortsatt ha det soft, luften hann gå ur innan vi ens blåst upp den igen när Zia vrickade sig i hagen och fått höger framkota sprutad. Men igår var vi iväg med Starlight och Sune till ridhuset och kände oss lite pepp igen så nu vänder det nog.
Starlight tyckte det var gott med mjukt underlag och joggade och galopperade lyckligt omkring medan Sune for runt med Karin lite här o var. Näääerå, han var pigg men skötte sig rätt bra ändå.
I mellandagarna ska vi träna tänkte vi. Även om S är pensionär så skadar det inte att jogga omkring med lite ögon på sig så inte jag rostar ihop totalt nu när Karin bara har en träningsbar häst.

Ja det kanske är under hennes värdighet och så men lite får en ställa upp så här i jultider tycker jag 😁
Zia kommer få en lång skrittvinter, finns ingen anledning att stressa med igångsättningen även om hon säkert gärna börjar springa redan imorrn. Hon står i sjukhage nu och samlar energi och herrej-lar vad det pyste över när jag promenerade henne i lördags, det var häst överallt. Milda Zia var inte mild på något vis och säga till henne gjorde bara saken värre. Blir skönt för henne att få komma tillbaka till de andra snart.

Nu när det är sista veckan innan julafton så blir det nog bara lite promenader, julmys är prio nu 🤩

Efter jag satte degen så läste jag tips på hur man får de bästa bullarna.
Salt skulle blandas i mjölet så sent som möjligt för att inte störa jästen.
Gissa vem som slängt i saltet DIREKT på jästen
Men de blev sviiingoda ändå, tog 3 ggr så lång tid att jäsa klart bara.
Det absolut bästa tipset var att pensla med sockerlag (2 delar vatten + 1 del socker)
efter man tagit ut dom ur ugnen. De höll sig saftiga huuur bra som helst dagen efter.


Sally är så over this 😂

Ska aldrig mer baka vanliga tråkiga lussekatter, de här är helt ljuvliga!!
Jag skippade kesella, har läst nånstans att det bara var ett påhitt från Arla för att
sälja mer sånt en gång i tiden. Ett ägg i degen kör jag däremot.

Välkommen julen!
Sally ❤️ julgran

/G





tisdag 4 december 2018

Vi har chillat

November va, vilken skön avslappnad månad det var.
En massa hästpromenader varvat med människoskoj i form av div humorshower.
Blir inte så mkt att blogga om, allt dyker ju upp på instagram och är ju inte direkt nåt detaljerat att fylla ut med. Men en liten re-cap kan det få bli, så det inte ser så ensamt ut bland inläggen.

Första showen ut var Mia Skäringers - No more fucks to give - tillsammans
med Karin och Anna.
Och SÅ bra det var, hon är ju fantastisk på att blanda humor och allvar.
Modig också. Riktig stor upplevelse.

Veckan efter blev det middag på Pinchos och sen showen Årets mama
med Emma Knyckare och bandet Det brinner.
Också humorshow m musik men mer intimt med mindre lokal och
en annan ton. Hur bra som helst iaf.

Satt på rad 4 så kunde ta denna fina bild som sen Emma
använde på sitt instagram när hon tackade Karlstad.
Jämt liiite starstruck blir man ju då 🤩
 

Olivia tog sig en ensamtur på Starlight en lördag medan jag
stallfixade. Första gången hon red själv 😍
S skötte sig ganska bra, blivit lite sprallig en sväng med lugnat ner sig.

En långtur med Zia i solen.
Hoppade av och promenerade och klättrade
uppför utkiksberget ett par ggr för det är bra för
kroppen att få lite flås sägs det.

Kolla va - jag och Zia är med i tidningen.
DM-mästare i distansritt.
Får jag värma mig med nu när tävlingslivet med häst är obefintligt.

Spontanlagade Creme Ninon en kväll - värt att dokumentera faktiskt.

En morgonpromenad med det här yrvädret är kanske inte det
mest meditativa en kan göra men hey, bra att hållas på tårna ibland.

JAG HAR BYTT DÄCK PÅ BIL O SLÄP - SJÄLV
(med lite teoretisk assistans från Andreas)
Det här är stort, riktigt stort. Och det var inte ens tråkigt.
Kan bero på att jag inte behövt göra det 2 gg per år i 25 år
så jag återkommer i frågan.


S är så lurvig och gosig nu, t o m mulen har vinterpäls.
Tog mig en ridtur på henne i lördags för första ggn på jättelänge.
Har tagit det lugnt med sånt ifall det är känsligt med att hon är avskodd
bak. Vi skrittade mest och travade några intervaller (inte hennes grej,
blir jättepigg och samlar energi så inte hinner få utlopp).
Men hon travade på fint och verkade inte besvärad.

- Guuuud, måste han stå så nära??
Karin nöjd med Sune som var himla trevlig att rida trots en lugn månad
och S rörde sig mjukt o fint vid tömkörningen. Hon ville väldigt gärna
tolka alla signaler som galoppfattning och efteråt i hagen sa Karin att
hon travat runt och showat flera gånger så någon tyckte nog det var
skönt att få jogga igång sig lite igen.
Nu är slowember slut så nu blir det lite mer uppstyrd motion.
Starlight ska fortsätta vara pensionär så klart men tar nog ett pass i veckan där hon får jogga loss lite mer. Zia har dessvärre gjort sig något (i hagen troligtvis) så veterinären ska kolla på henne imorrn.
Sune kommer alltså få finna sig i att vara den med mest ögon på sig framöver. Spännande 😅

/G

onsdag 7 november 2018

Så himla gulligt!

Föl föl föl...föl föl föl föl föl.
Åååh vad jag har fått gosigosat med ulliga små arabhästar i helgen.

Barnen har haft höstlov så vi åkte till syrran i torsdags så de fick hänga med Jack. Jag jobbade hela fredagen och på kvällen var vi på Halloween-middag hos kompis till syrran. Var rätt slut och tänkte inte bli långvarig men det var sånt himla trevligt gäng där så kom inte hem förrän midnatt iaf.

På lördagen passade jag på att hälsa på hos Arabhästhagen i Gottröra/Rimbo, där Ingela föder upp fina Crabbet-arabhästar. 
Hon har bl a fött upp Zia och Starlight levde mammaliv där medan hon var dräktig med Sune, på den tiden när Sunes pappa Indian Shimad stod där.

Klart värt en omväg på 20 mil t o r att mysa med fölungar men syftet var även att hälsa på en ev blivande stjärna. Mycket fin och trevlig så vi får se vad framtiden bär med sig.
Överlag var alla hästarna himla mysiga där borta. Nyfikna och keliga men inte påträngande. Åkte därifrån med fyllt hjärta och tom mage för i allt hästgosande så glömde jag bort att jag tagit med fika som låg kvar i bilen 😁

Etash, Indian Henna och Indian Sagah.


Nånstans i högen - Ingela.

Gosah (u Glorih e Sabih ue Gomir)

Smulan 😍 Väldigt intresserad av människor...och mat. Häj häj!

Sabih - lilla herren på Hvilstens Gård. Eller ja, katten håller
troligtvis inte med 😅
Ok, too much gullighet, måste vägas upp mot creepy Halloween-utklädnader av Olivia och Jacks kompis Tuss.



Karin var också bortrest i helgen så Anna & familj var hästvakter, fick denna mysiga uppdatering på lördagen 😍

 

Starlight är oskodd bak numer och än så länge verkar det funka fint. Har mest hållit oss i skogen där det är mjukt och hon har trampat på obrytt.

Olivia borstar, borstar o borstar. Starlight fattar ingenting,
det var ju riktigt gött.
Karin har redan tröttnat på slowember och börjat motionera igång sig med hästarna men jag fortsätter promenera på, rätt gött med låg ambitionsnivå.

/G


fredag 26 oktober 2018

Slowember

Vi är jättetrötta. Så himla trötta så när en av oss (Karin) kom med tanken att bara promenera ett par veckor med hästarna så var den andra (jag) väldigt snabb med att dubbla det till en hel månad.
Vi orkar inte prestera, tänka eller vara engagerade just nu, mer än jobb- och pluggmässigt. Är bara Karin som pluggar men jag räknar in mig i att förhöra barnen på läxor, också en variant på pluggande. Har t ex lärt mig att häst heter un caballo på spanska.

Båda känner att vi behöver röra på oss mer också så det blir väldigt bra med många promenader med och utan sandbackar. 
Igår red jag o Anna ut och istället för träning (som vi ställde in då Karin blivit sjuk) så startade jag igång slowember redan idag med en timmes skogspromenad med Starlight.
Blev extra viktträning med tunga vinterskor på fötterna 💪🏻😅

Tandläkarbesök för Starlight o Sune, gick fint och inga äckliga styngflugelarver i munhålan i år.

Årets pumpor - som alltid skapade av Olivia och Andrea, familjens kreatörer 👌🏻😍


Blir mer avancerat halloween-pyntande för varje år. Den här läskiga hemmagjorda fågelskrämman har Olivia trixat ihop, Andreas fixade till lysande ögon.


Jag håller mig till matlagandet 😅 Gårdagens tacopaj 👌🏻


Mycket trevligare väder idag än igår när det blåste iskalla snövindar.

Med stallet gjort på morgonen så får resten av dan bli slappande varvat med lite stötinsatser som t ex limma upp de där jäkla tapetflikarna i köket som släppt.

Trevlig söndag!

/G

tisdag 16 oktober 2018

Nytt försök - hopp & bock

Första inlägget ballade visst ur och upprepade sig i oändligt samtidigt som det hängde sig för redigering så här kommer ett nytt.

Här sitter jag och har lite träningsvärk efter gårdagens hoppträning minsann. Varit för lite jobb i lätt sits sen vi la ner distansträningen.
Efter ett bompass med Sune förra veckan som bestod av ganska mkt brallighet (han var superspeedad pga stått själv i hagen en stund medan skimlarna var på skrittrunda, så var ingen hemma en sväng i huvet där) så fick jag istället låna Zia, hon är ju så pålitlig, bara lite springig liksom.

Håhåjaja, Zia höll på att bocka av mig efter första hindret...
Nu kan en ju börja fundera på vad vi gör med hästarna egentligen så är bäst jag specar upp saker som påverkat.
* Zia har inte varit i ridhuset sen i vintras.
* Tågrälsen går precis utanför ridhuset och det kom ett precis när jag lastade ur. Miljöträning.
* Nya hästbekantskaper på plats.
* Zia inte hoppat på evigheter = inte heller sett färgglada bommar på lika länge = tvärnitar gärna och stirrar på samtliga hinder vid första hoppet.
* Red Zia dagen innan men har innan dess inte ridit henne på rätt länge så vi har inte hunnit rida ihop oss.
* Allmänt PIGG häst.
* För försiktig ryttare som är rädd för tvärnitar framför hinder och då driver för dåligt eftersom ryttarlogiken blir att OM det blir stopp så ramlar jag nog inte av om det inte går så fort.

Så då blir den övertaggade hästen bockig istället för framåttänkande.

Tack o lov var Karin, Tina & Matilda där och tittade och lyckades få den första, och värsta, bockningen på film. Skrattade så tårarna rann igår åt klippet, ljudeffekterna och kommentarerna är guld.

När vi väl fick lite ordning på oss och jag vågade rida på mer under påhejande av Mia så blev det riktigt bra. Zia är ju en sån fantastisk häst, så jäkla trevlig att rida när man får kontakt och inte har en ånglok i tyglarna. Kan titta på galoppen i klippen hur många gånger som helst, även om det var lite väl spralligt ibland så ser man vilket fint driv och motor hon har.
Och när vi slappnade av och hoppade med flyt så hade hon fin teknik.

Blev så himla glad över fina ord från tränaren också, hon tyckte jag hade väldigt bra och stilla händer och en bra sits (ja jag tänkte jättemkt på att inte svanka, speciellt i lätt sits 😅).
Hade behövt lite mer eftergift då o då under markarbetet och den tajmingen är svår när Zia är så pigg och jag inte ridit henne på länge.
Men iaf så blev jag väldigt glad att få höra det för ryttarsjälvförtroendet har svajat en del senaste tiden. Är nog inte så dumt att varva dressyrträning med annat skoj för inte fastna i att känna sig så otillräcklig. Synd att hoppning ska vara så livsfarligt bara 😱

När brallningarna lagt sig och vi började med bomjobbet så
skötte sprallbrallan det jättebra.
Väldigt bra beslut att byta honom mot Zia ändå, vet aldrig vad
han skulle hittat på där borta.

Zia tog bommarna bra också.

Bra start   Svårt att hålla igen utan att stoppa upp och så ett hinder hon aldrig hoppat förut på det.
Meltdown.


Här var det lite mer ordning, vi fick hoppa det bruna och blå krysset några extra ggr för att få ett flyt och då blev det mkt bättre om än fortfarande lite svajigt på det blå. Galoppen 😍



Så glad att jag får låna dessa fina hästar men nu är jag allt väldigt sugen på en egen stjärna att jobba med.

/G

tisdag 9 oktober 2018

Det lunkar på...

...och det gillas 👍🏻
Veckan som gått har rullat på med lite av this o lite av that.
På måndagen gjorde vi en skrittrunda i lillskogen, jag, Karin, Anna och Olivia. En häst för lite så jag fick promenera. Anna och Olivia red barbacka på skimlarna.

Måndag har blivit lite av en skrittdag, vi körde repris igår, så himla mysigt. Det passar fint, oftast har helgridningen varit intensiv så då är det gött för både hästar och människor med ett prestationslöst pass.

Nästa måndag däremot, då ska jag på hoppträning med Sune 😱 Är med som reserv när Mia Grane har träningar på Lovahagen och det vart en plats ledig den dagen. Gruppen hoppar mellan ca 30-70/80cm och hon anpassar efter ekipagen så känns tryggt. Hoppade en gång med Starlight för henne och var jättenöjd.
 
Gosiga skimmelrumpor

Sune är blixtsnabb och hann demolera höpåseupplägget på en sekund när
han passerade.

Matlagningsinspon bara fortsätter. Paella va, så jedra gött!!
(utan musslor, finns gränser)
Egentligen var jag anmäld till programridning på Rudskogen nu på söndag (men har fått förhinder och avbokat) så Tina hade styrt upp ett pass på deras ridbana i lördags så vi fick miljöträna lite på plats och med dressyrstaket. Grymt bra. Har aldrig varit där förut och Sune har aldrig sett ett dressyrstaket tidigare.
Han brydde sig inte ett dugg om det, jag fick nästan fokusera på att han inte skulle råka hoppa över det. Domarbåset var lite läskigare, där hade vi några rejäla bocksprång men förutom det och hans ständiga koll på vad som pågick utanför banan och borta i hagarna så gick det över förväntan faktiskt.
Men helt rätt att jag redan avbokat programridningen, vi är inte redo och han är inte mogen än så vi får träna på och komma ut på mer miljöträning, vill inte köra framridning med sporadisk rodeo.

Fint sällskap av Tina & Gripen
På söndagen körde vi tömkörningsrace med hela gänget, jag levererade påklädda hästar till Karin som gjorde jobbet. Alla gjorde fina pass och det var så kul att se Starlight jobba på, hon verkar inte legat av sig nåt utan såg stabil och fräsch ut. Mentalt var det skönt att bara stå och titta och njuta utan att behöva analysera alla steg, ska sluta tjata nån gång men det är såå befriande att ha pensionerat henne.
Min må-bra-häst 🦄💖

Lilla isbjörnen

Snygging!


/G

tisdag 25 september 2018

Höstpeppig

För att haka på förra veckans inlägg så yes, vår mkt pålitliga hovslagare kom och skodde på måndag em så nu är alla fina i fötterna och med rediga skor på igen.
Bilen är nybesiktad också, utan mer anmärkning än en positionslampa som ska bytas men behöver inte ombesiktas. Funderar på om Honda sponsrar Bilprovningen för som vanligt som öste de oombett beröm över att Honda-bilar är så bra. Själv drog jag en lättnadens suck över att inte behöva laga något dyrt för stunden, man vet ju aldrig.
Sen rullade jag vidare till sjukhuset och gick på mammografi. Håll tummarna för ett bra besked med posten om några veckor! Förra gången jag var där så var jag ensam i väntrummet men igår var det fullt ös och vi sjasades in på löpande band, som kossor på väg till mjölkning 😁

Sune och jag jobbar på med att jobba ihop oss och det börjar kännas riktigt bra. "Långturer" (med dressyrmått mätt, inte distans) har gjort oss gott och vänstergaloppen har blivit stabilare på ridbanan.
Tränar även på halter och övergångar, basic stuff som behöver funka om vi får för oss att komma ut och visa upp oss nånstans.

Hans avståndsbedömning är något tveksam, häromdagen skrapade han nästan av mig mot ett träd när vi passerade för nära och jag har råkat dunka foten i staketet på ridbanan mer än en gång. Till skillnad mot sin mamma som hellre håller sig en hästbredd ifrån fasta grejer.
Sin mors tvärnit med kast åt sidan inklusive bockning har han ärvt däremot. Det är...jättekul 😬😅

Sune har nu blivit så pass vuxen att han ganska mkt låter Pär jobba ifred.
På en skritt- och joggtur förra veckan. Hann bli mörkt men det
gillade Olivia, Starlight är ju så chill i mörkret till skillnad från Ice
som var lite mer skvättig.

Efter lördagens tur ihop med Anna & Zia.
Vi fick bra miljöträning då det var hundspårstävling inkl skjutning
(antar att det var hundförare som sköt?) i skogen.
Har kommit in i en riktigt matinspirerad fas (yay, nånting vettigt!!), mest tack vare Icas app där det finns recept som man enkelt kan skapa inköpslista av och sen beställa maten online. Älskar mat online, är såå smidigt att fixa hemifrån och sen bara hämta ut.
Har fått en massa äpplen av kollegans mamma så hästarna har fått en massa men några kassar tog jag hem och gjorde mos av. Första gången jag gjort det själv, ett jäkla pyssel men blev fyra liter och en ovärderlig tillfredställelsekänsla så helt klart värt det.
 

Bara grejen att få äpplen levererade färdigplockade liksom 😍
I brist på äppelvagga fick jag köra durkslag, funkade bra.

Nu har Emil mos till gröten i...kanske nån månad iaf 😅

Hoppas matlagningshumöret håller i sig, risken finns att det lägger sig men känner mig optimistisk den här gången. Håller det sig i några veckor till så kanske det blivit en ny vana ✊🏻

/G



måndag 17 september 2018

Höstjobb

Nu är det höst på riktigt, igår morse var det is på bilrutorna så det fick på bli installning ett par veckor tidigare än planerat.
Var bara att susa iväg till Granngården och köpa torv till boxbäddarna och bädda igång. Har skön träningsvärk idag, jäklar vad tunga de är. Det kickade igång en skön förkylning också, stalosan + dammigt spån la sig mysigt inne i bihålor och andra gångar så kör nässköljning ett par gånger om dan nu. Fräsigt värre.
Gjorde förresten 24h-kollen av blodtrycket förra veckan och det såg bra ut så nu släpper jag det där. Hade dessutom 120/80 när vi kollade det innan jag fick dosan på mig så verkar lida att motsatsen till white coat syndrom eftersom det i några dagar innan varit förhöjt.
Men gött iaf, jag slipper medicin och vad det nu än var som gjorde det förhöjt till o från så har jag hyfsad koll på hur det känns när det sticker iväg och får anpassa livsstilen därefter.

I veckan har Starlight skrittats, promenerats och i fredags skrittats/joggats av Anna så hon har ett lagom aktivt pensionärsliv.
Sune och jag börjar hitta varann lite bättre. I lördags red jag ut i 2,25 h, 20 km och jobbade mycket med sits och kontroll i galopp och trav och däremellan skrittade längre sträckor.
Är himla givande att ha lite längre sträckor att hinna korrigera oss på utan att tappa driv/komma av oss och väldigt skönt att vara själva och inte behöva anpassa oss efter andra just nu.
Dagen efter blev det ett pass på ridbanan som var mycket bättre än de tidigare så skogsdressyren gjorde sitt jobb.
Vänster varv är fortfarande det svårare men var inte lika stor skillnad. Hans flamsiga ofokusering blir tydlig så fort jag tappar sitsen så det gäller att jag bygger upp min ork också men nu känns det verkligen att vi är på rätt väg.

På mysig tur barbacka med S och Anna/Sune (Anna INTE barbacka 😅).

I lördags följde Olivia med och fixade hela stallet plus tog en promenad
vardera med skimlarna. Världens gullunge 😍

Svettig men fortfarande pigg efter 20 km.

Och måste bara lägga upp en bild på Sally som Andreas tog häromdan.
Hon är så himla söt och det går verkligen att se vilken snäll katt hon är.
Idag håller vi tummarna för att hästarna blir skodda, vår mkt pålitliga hovslagare fick förhinder förra veckan men förhoppningsvis blir det av i em istället.

/G

söndag 9 september 2018

Starlights status (och liten politisk rant)

Så, nu har jag ro att sätta mig och knappra ihop en recap av Starlights veterinärbesök i onsdags.

Hade Tina med mig så var underhållning hela vägen till Husaby (och på hemvägen en omväg via Laxå pga att jag missade svänga vänster mot Mariestad 🤦‍♀️ ). Vi blev även underhållna av en ilsken dansk äldre medelålders man i kön till Ingo-macken i Kristinehamn.
Han skällde ut oss för att vi lät en annan bil köra fram till pumpen före oss (lång kö, endast en fungerande pump). Det den självrättfärdige kränkte vite mannen inte hade koll på var att den blå lilla bilen var före oss i kön från andra hållet, men det syntes inte från hans vinkel.
Jag blir alltid så fascinerad av människor som är så säkra på att de har rätt att de tar sig rätten att skälla ut andra, speciellt okända, människor istället för att fråga först.
En ska inte ha fördomar om folk men till saken hör att familjen i den blå bilen var av uppenbar utländsk härkomst så jag misstänker att han suttit i sin bil och jagat upp sig lite extra än om det kanske varit någon av mer, vad ska man säga, nordiskt utseende. Men vad vet jag, mer än att det var en otrevlig jäkel som var helt ute och cyklade. (Det sammanfattar väl ungefär vad jag anser om de som röstar på SD i valet också, lite btw sådär).

Men nu ska jag prata om min fina Starlight!

För fin är precis vad hon till nästan 100% är och för att vara pensionär så är hon jättefin 👌🏻❤️
Veterinären kollade henne först med sensorn och den visade samma utslag som på senaste återbesöket när det såg bra ut. Efter det longerade vi henne i ridhuset och slutligen böjde Torunn igenom henne.
Hon såg fin ut på alla ben förutom en halv grads hälta på vänster bak efter böjningen.
Tina, som tittade på, sa att hon inte skulle sett det om inte Torunn sagt något så det var väldigt lite.
Om jag hade velat fortsätta träna henne så hade vi behövt reda ut vad det berodde på men eftersom jag redan bestämt att hon bara ska få gå lugna utepass hädanefter så tycker inte Torunn att vi behöver bråka med bakbenet. Hon tyckte även att det var ett jättebra beslut att låta S bli en fräsch pensionär som kan vara med lagom mycket istället för att köra tills det till slut inte finns något kvar att pensionera.
Så veterinären är överens med mig och jag känner verkligen att det är ett helrätt beslut, är lugn i hela kroppen nu. Jag tänker också att vad det än är som stör vänster bak så är det nog det som gjort att hon inte orkat hålla galoppen men ändå kunnat kännas stark och luftig i den kortare sträckor.
Är väldigt lättad också över att det inte var något i frambenen på böjningen, då hade jag börjat ifrågasätta min ryttarförmåga ordentligt.

Sensor på.

Böjning av sista benet, vänster bak.

En fin o fräsch pensionär 🦄💕

Och en fin och fräsch kompis som är så intresserad av hästar och
hästhälsa så hon på eget initiativ tog ledigt och snodde Andreas plats i bilen.
Att en kan få ha så många fina människor runt sig ❤️
Innan vi lastade iväg oss till Husaby så red jag Sune på ridbanan, ett trevligt lagom intensivt pass med mest fokus på att lära känna varann lite bättre igen. Han är alltid lite ofokuserad i början, finns mycket att titta på, men vi hittade varann hyfsat sen.
På torsdagen red jag och Karin ut och först var det två seeega hästar som masade sig iväg men blev ett annat tempo när vi kom till galoppvägen. Den är rätt förstörd på sina ställen så vi vände vid grusgropen och då var det high life hela vägen hem sen.
Han är rätt lik sin mamma när han inte får springa iväg i samma tempo som sällskapet, mycket studs på stället och bockningar. Får rida ut själva lite mer framöver så vi hittar vår egen rytm och kan komma till rätt jobb.

Sune har fått ta över Starlights distansträns, hon kommer mest
använda hackamoret och kan ta dressyrtränset om hon kan tänkas
behöva bett nån gång ibland.

Idag, söndag och VALDAG (gulp) och träningsdag. Sune var på sitt allra värsta ridbanehumör pga blåst och diverse distraktioner. Suck. När han skärpte sig så Annas instruktioner kunde appliceras av mig så blev det riktigt bra men det var många utbrytningar och en allmän hopplös känsla av noll kontroll (mitt ryttarsjälvförtroende är något skört efter alla turer med Starlight).
Jag fick ändå med mig bra tips gällande sitsen (typ, när jag tycker jag sitter väldigt mkt bakåtlutad så är jag egentligen rak) och när han stökar och sticker iväg åt helt fel håll så ska jag fortsätta sitta på bakbenen och tänka att fine, spring dit då men då ska du åtminstone jobba rätt när du gör det.

Efter passet så kollade jag lite när Helena tränade med Calle (fina!) och tog sen en lugnande promenad i skogen med Starlight.





Jag är så himla privilegierad som får rida både utvecklande och sen kunna ha min egen till sköna kravlösa turer. Tänker så klart på framtiden och funderar på hur jag långsiktigt skulle vilja ha det, t ex egen unghäst att få jobba med från början men känner ingen stress över det just nu. Är det meningen så kommer det visa sig framöver, just nu ska jag träna på att åka i baksätet och ta tupplurar då o då.

Närmast hoppas jag på en svensk framtid där vi kan fokusera på en bred, modern och inkluderande välfärd utan bakåtsträvande konservativa inskränkningar.

/G