Stall Vall

söndag 19 november 2017

Veckan som gick

Förra veckan skrev jag att det skulle bli dressyr, ev galoppträning och ev dressyrträning.
Det blev 2 promenader, dressyr, mossgalopp och dressyr igen. Jag är nöjd.

I torsdags följde Madde med och kollade när jag dressyrade i ridhuset. Hon filmade också, välbehövligt att se hur det ser ut på hemmaplan. Har för vana att åka dit runt 21, sent men så himla skönt att vara själva. Ibland. Jag måste ju ut o rida i ridhus när det är andra ekipage i vägen också.
S var så klart jättepigg och sprallig. Det regnade som sjutton på plåttaket och droppade iskalla droppar på rumpan ibland plus att de dagen innan vinterpreppat underlaget så det var saltfläckar lite här och där. Det kan en pigg häst gärna använda som anledningen att få skvätta omkring för
Var lite svårt att få det avspänt men blev väldigt tydligt att när jag sitter på båda sittbenen i sadeln så blir det så mkt trevligare för oss båda.

Var i ridhuset igår kväll också och då var hon pigg, som vanligt, men lite mer lagom sprallig. Vi jobbar på med öppnor, skänkelvikningar, tempoväxlingar. Allt som får oss att kunna rulla omkring som ett lagom snabbt flytande kvicksilver. Madde påminde mig om den braiga metaforen att det ska kännas som ett hjul som bara rullar på oavsett vad man gör på banan.
Jag har blivit bättre på att verkligen nyttja tiden i ridhuset, märker att S går som bäst efter runt 30 min och vanligtvis brukar jag inte rida mer än 35-40 min men nu pausar vi lite snabbt och kör på igen så det blir 50-60 min totalt istället. Mycket bättre.

I lördags dressyrade vi däremot utomhus. Efter uppvärmning i och runtomkring sandgropen så red jag in i lillskogen och travade och galopperade i mossan och blåbärsriset. Det är verkligen ren glädje att jobba där. Spetsade öron och uppåt framåt mellan träden. Hon kändes stark och luftig.
Är sån härlig arena att jobba i, man slipper släpa bommar och underlaget är mjukt och varierande i höjd.

Fantastiskt väder

Skummulen
Nu är vi inne i mitten av november och än så länge har S inget skav överhuvudtaget bakom sadeln.
Ska inte ropa hej än men känner mig rätt säker på att vojlock är rätt metod. På bilden nedan ser man att den viker sig uppåt bakom sadeln eftersom inget håller ner den delen (som på ett schabrak) vilket jag tror är en del i succén. Ska vänta över årsskiftet och är det fortfarande skavfritt så ska jag beställa ett grått med svart kantband fr Mias RS.





Zia och Karin har varit på kurs i helgen så medan jag red i lördags
fick Sune vara i sluten ungdomsvård så grannarna fick äta frukost i lugn och ro.
Är nog skönt för honom själv också...
I lördags var jag otroligt effektiv, fick feeling efter tidig fm i stallet och bakade lussekatter, saffransbiscotti och kokade ny ananasmarmelad (det är sååå lätt, my god jag måste göra fler sorter) och åkte till badhuset med barnen för det blev för sent för det i fredags. Emil blir bara bättre och bättre och med mer kämparanda för varje gång. Underbart, så jäkla livsviktigt att vara vattensäker.

På kvällen var jag hemma hos Helena och träffade vårt lilla Hästovin-gäng (Madde och Tina, minus Karin som var på kurs). Så himla mysigt, blev rätt minimalt med hästprat och desto mer #metoo och samhällsstrukturer, viktiga diskussioner blandat med en massa roligt blaj om annat.
Jag har ju världens sämsta nostalgiminne men eftersom jag, Helena och Madde har växt upp ihop och återfunnit varann i vuxen ålder så blir jag matad med en massa roliga minnen som jag glömt.
Älskade gäng ❤️

 
Den här lilla söta katten med kajal är inte Sally och bör för sin egen
skull springa hem och sätta sig på sitt eget fönsterbläck innan Sally får
syn på henne 😬

Körde lite hjärnträning och försökte att inte sätta i russinen i
rad för rad-ordning utan lite hit och dit. Svårare än man tror om
en är lite fyrkantigt lagd på vissa områden.
Den här veckan har jag en massa att göra på jobbet så S kommer få nöja sig med promenader så vi får vila hjärnorna lite efter förra veckans dressyrjobb också.

/G

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar