Stall Vall

måndag 26 juni 2017

Helgen som var

Långhelgen kom och gick och nu närmar det sig faktiskt semester, tro't eller ej.
Lite blandade aktiviteter har det varit, bl a midsommarfirande. Det får bli en enkel bildsammanfattning.

Starlight är konvalescens-gräsklippare nu när hon står i egen lite hage som tyvärr är gräsfri (Ice natthage) så hon får promenadbetas på strategiska ställen där det önskas kortare gräs.
I gången till gödselstacken t ex.

Då blir kompisarna glada, bossen nära fast ändå utom räckhåll.
Midsommarafton hade lurigt väder så p g a överhängande regnprognosen så skippade vi traktoråkningen på Sollidens firande och åkte till Bergvik och...shoppade istället. Usch, nästan så man får skämmas men det var lagom lite folk och jag hittade precis de kläder jag var ute efter så vi var nöjda. På kvällen gick vi hem till kompisar för vår traditionella midsommargrillning.
Lugnt och mysigt, lite bubbel, mycket babbel och sen somnade jag i en fåtölj.
Sen veterinärens diagnos på Starlight så slutade hjärnan snurra och jag har varit supertrött o chill hela helgen. Att jag somnar hos folk får man ta som en komplimang, avkopplad gäst :D

Midsommar-tonåring - ständigt med hörlurarna i lyssnades
på musik eller creepy-podden.
Börjat kolla på riktiga skräckfilmer tillsammans med oss har hon
börjat med också, jag surfar samtidigt, skitläskigt ju.
Just ja, red Zia på ridbanan i fredags. Det började lugnt och fint, försökte hitta oss och efter galoppen ballade det ur. Då kopplar nämligen Zias räser-hjärna på har jag fått lära mig nu.
Har hört om den men glömt bort. Hon är svårriden som tusan, är imponerad av Karin och saknar Starlight. Hon är inte lätt hon heller men vi är klart mer kompatibla.
Men oj vad Zia är härligt balanserad, ingen vinglig ål där inte.
 
På lördagen spelade vi golf på klubbens korthålsbana. Första gången jag tränat i år, gick...ok. Några bra slag, några riktigt usla, och ett rekordbra slag. Jag ska tydligen golfa när jag hälsar på Carro nästa vecka, det kan bli seriöst oseriöst. 

När man vill visa att man golfar fast ändå inte riktigt tar det
på allvar. Fighting face!
Söndagen bestod av gruppträningsritt på Brattforsheden, världens finaste ridvägar.
Jag fick låna Zia av snäll-Karin, Zia var ett piggmonster som ville springa fort som f-n. Det fick hon inte och mild som hon är så var det ok också, men försöka smygöka hela tiden kan man ju göra.
Var så himla skoj att träffa de andra, känns som en evighet sen jag var med på nåt sånt.

Gulle-Zia låg så nära Starlight hon kunde i morgonsolen.
Bossen kan vaka över flocken trots att hon sover i sin box på natten.
 
Magiska Brattforsskogen.
Den här veckan blir ospännande med daglig promenad av Starlight och fr o m fredag får hon gå ute med de andra dygnet runt.
Om det beror på att ömheten försvunnit nu i samband med sprutan eller att hon står i liten hage vet jag inte men jag märker helt klart skillnad på hennes engagemang när vi promenerar mot innan återbesöket, nu vill hon framåt igen <3

/G




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar