Stall Vall

måndag 24 april 2017

Input

Igår var jag och lyssnade på en föreläsning med Annelie Eriksson i Örebro. Nerikes distansryttare som stod för det trevliga arrangemanget med bra lokal, god stämning och smaskigt fika. Annelie är ju distansryttare på heltid och jag har alltid imponerats av när man ser henne och hennes team på tävlingar, så proffsigt. Detta är dock första gången jag hör henne föreläsa och mitt intryck av henne som proffsig har verkligen förstärkts. Grymt noggrann, målinriktad och strukturerad. Jag tar med mig en massa matnyttigt men måste också påminna mig om den stora skillnaden på henne och mig. Hon vill vinna VM, jag vill bara genomföra tävlingar på hemmaplan. Hon arbetar med detta och har 20 års erfarenhet och ett stort och sammansvetsat team runt sig. Jag är en heltidsarbetande småbarnsmamma och är enormt glad om jag skulle få två groomar med mig på tävling. Jag vill inte ens rida på den nivå Annelie gör men blir samtidigt på nåt sätt lite avundsjuk. Hon är liksom så grym på det hon gör. Ibland skulle jag vilja vara så fokuserad och en tävlingsmänniska. Men nu har jag sovit på saken och landat och känner mig inspirerad på rätt sätt.
Sedan är jag så sjukt nöjd med mig själv och faktiskt så är jag nog allt lite av en tävlingsmänniska ändå för vi fick tävla i att stå i plankan. Och banne mig om jag inte stod näst längst. 3 min och 30 sekunder. Nu behöver jag liksom inte prestera mer, kommer leva på det länge.
Idag har jag och Görel ridit skimlarna och det kändes mycket bra. Zia var lugn och stark, så som jag skulle önska att vi kunde glida fram på A9 om en vecka. Sedan red jag Sune på ridbanan och han känns också så lugn och stark. Går och funderar lite på om jag skulle våga starta honom på en CR i maj. Väger för - och nackelar så får vi se vad jag kommer fram till. Det är bara så väldigt roligt att rida just nu och det är jag himla glad för.
/ Karin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar