Stall Vall

tisdag 31 januari 2017

Nedräkning till disco

Hej!
Inte blivit något inlägg på ett tag och skulle kunna skylla på att bloggappen i mobilen är knäpp just nu (vilket den är) men det är inte därför, det har bara inte hunnit prioriteras bara. Men just nu sitter jag på mitt lilla rum på EFG Hilton i Tranås och passar på att skriva medan nagellacket torkar och med säsong 5 av New Girl i i bakgrunden i mobilen. The little joys in life!

Torsdag - kaospromenad

Vi har 2 fuxar i stallet och de kan inte bete sig verkar det som. Vi tog en promenad med hela gänget, Karin red Zia och hade Starlight som handhäst, min kompis Veronica tog Ice och jag Sune. Sune var pigg som ett as och riktigt härligt jobbig bajskorv. Ice var tydligen också skitdryg, hon som brukar såsa med långsammaste skrittstegen gick o drog med Veronica så hon var helt slut i armarna. Sune hade chillat ner lite så jag tänkte hjälpa till genom att ta båda och försöka uppfostra Ice lite. So stoooopid, so so stooopid tanke. Sune tänkte rovdjursanfalla Ice, Ice wasn't having it och vände sig och kickade men träffade mig istället. En mindre träff på benet som slant vidare och touchade revbenen ovanför magen. Blev som tur var bara en liten svullnad och rött på benet och ingenting på magen. Mest sur på mig själv som gjorde nåt så ogenomtänkt. Och funderingar på hur man lättast gör sig av med dryg ponny. Maffiastyle á la Vegas? Vi har ju praktiskt taget en kvarts öken att gräva ner henne på, är nog ingen som märker.

Vi styrde iaf upp det med att Karin tog Ice som handhäst, fick lite uppläxning när hon betedde sig och vips så lunkade hon på bakom Zia. Veronica tog Starlight som tagit allt med ro. Första gången som handhäst och allt, skötte hon exemplariskt.

Lördag - långskritt & anmälningsstress

Med sällskap av Helena/Calle och Tina/Gripen som kom på besök och Linda på Zia så skrittade jag och Starlight ut och blev borta i nästan 3 timmar. Underbart! Kändes inte alls så länge. Vi travade lite och tog en väldigt kort galopp men annars var det bara skritt, totalt 17 km.

Efteråt stallfixade jag och höll mig inloggad på TDB med ögonen stenhårt på klockan. Kl 19 öppnade anmälan till Pålsbodaritten 11/3 och med begränsat antal starter på bara 20 st så skulle det vara total huggsexa om platserna. Exakt 19.00 uppdaterade jag sidan i mobilen, ändrade till Starlights namn (Ice ligger alltid först, daaamnit), förstora sidan för att trycka i rätt klass, shit VART ÄR anmälningsknappen, BAM där var den, anmälan registrerad, backa tillbaka o kolla om jag fick en plats eller blev reserv och puuuuuuuuuh, jag fick den sista platsen i klassen. 19.00.31.
11 ordinarie platser och 16 reserver. Galet. Snacka om adrenalinrusning i kroppen, var helt gungig i magen minutrarna före. Hoppas vi håller oss på benen nu så vi äntligen kan få komma iväg och partaja igen. 1,5 år sen sist.

 
Söndag - dressyr & djur
 
På söndag fm så åkte jag till Sörmon och kollade in LB1-klassen i deras pay & ride. Till min glädje (obs, absolut INTE skadeglädje!) så insåg jag att det fanns fler spända hästar och ryttare som råkade rida fel och så. Det blir väldigt avdramatiserande samtidigt som jag blev inspirerad av det som såg bra ut. Fick info om att det kommer en ny pay & ride där 5/3 så den ska jag verkligen försöka vara med på. Passar bra i tiden också då det är veckan innan Pålsbodaritten och jag försöker alltid checka av med en dressyrträning innan tävling.
På eftermiddagen grillade familjen korv hemma i trädgården och åkte sen till Mariebergsskogen och kollade på djuren och kliade får innan jag åkte till stallet för en tur till ridhuset och rida jettefin dressyrridning på min dressyyyrdrake.
Gick bra, tränade en hel del på övergångar, alltid lika roligt på en häst som för varje avsaktning blir liiite lite piggare.
 
Måndag - mer dressyr
 
Varannan måndag är träningsdag så igår var det dags igen. Vi jobbar på med lösgörande jobb och Susanne konstaterade att Starlight såg mycket mer avslappnad ut med spelande öron istället för bakåslickade håll käften/sluta peta på mig-öron och att hon överlag ser än mer mjuk ut. Aah vad det värmer i hjärtat att det händer saker för varje gång. Sen var hon lite trött i bakbenen när vi kom till galoppen på slutet så då hade hon lite åsikter men fattningarna var mycket mjukare trots det.
 
Sune och Karin var med och Sune var så övertaggad och vidrig som han bara kunde men med hjälp av Susannes guidning så fick Karin riktigt bra ordning på honom till slut. Han orkade t o m jobba fast han gjort sitt bästa för att köra slut på energin i början genom tokrodeo. Jag är så imponerad över att Karin satt kvar och orkade genomföra. Jäklar vad det behövdes, han var trött på riktigt efteråt, orkade inte ens bita på tyglarna eller retas med Starlight. På iaf hela 10 minuter.
 
Nu är jag som sagt i Tranås så hästarna får vila i 3 dagar och på fredag får det blir en klätterpromenad till sandgropen. Blir bra med några vilodagar för Starlight, kanske hinner växa ut lite päls bak på ryggen där schabraket skaver på vinterpälsen. Renskinn ska vara bästa underlaget för att slippa skav men de är ju så jäkla tjocka så då ligger inte sadeln som den ska. Typiskt.
 
/G

2 kommentarer:

  1. Men OJ tänk att du kom med på tävlingen!! Jisses. Vet många som sitter sådär med andra tävlingar också. Det är mycket skönare med fälttävlan, där är det sällan sån sekundstress iallafall. Låter helt sjukt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det var verkligen på håret alltså. Är vanligtvis inga som helst problem på distansrittstävlingar, för få starter snarare men just denna klubb kör med litet maxantal sent och tidigt på året så många är sugna på att vara med :)

      Radera