Stall Vall

söndag 3 januari 2016

Ljusare tider

Nu har det ju vänt och dagarna blir ljusare. Och snön kom äntligen tillslut med helt nya träningsmöjligheter. Nu är det nytt år och nya mål. Jag har ridit en massa under julledigheten och jag hoppas kunna hålla i träningsintensiteten även när jag börjar jobba igen. För tanken är ju att träningen nu ska trappas upp. Sedan är det ju rätt mycket enklare att hinna träna när man är ledig. Men vi får se, jag får göra mitt bästa. Allt beror ju inte på mig heller, utan hästarna ska hålla sig skadefria också. Och då pratar jag såklart om icke träningsrelaterade skador. Typ som Zia som på en veckas tid kommit in med sår och svullet vänster bakben från hagen 2 gånger. Suck. Är dock tacksam över att det inte varit några större sår och hon är inte halt så hon har bara vilat några dagar.

År 2015 har verkligen varit en känslomässig berg - och dalbana. Ett av de tuffaste åren jag haft, samtidigt ett av de bästa då Arvid kom. Och jag har lärt mig massor om mig själv, sidor som jag tänker att jag kommer att ha nytta av på distansbanorna.

År 2015 var året då Måns lämnade oss och Vall blev sig inte likt. Han fattas oss och tårarna rinner när jag skriver om honom. Finaste snällaste långnäsa.

På hästfronten har det såklart varit lite upp och ner också, så är det ju med hästar. Zia var utlånad halva året och debuterande 12 mil på NBM med Frida. Skithäftigt! Jag är så tacksam över att Frida tränat och tävlat henne. På vissa sätt hade jag velat att Frida haft kvar henne längre och kanske tävlat 16 mil. Samtidigt saknade jag Zia så jag höll på att bli knäpp. Och Zia struntar ju i om hon tävlar 16 mil eller inte. Känns dock som att jag har en häst med mycket potential och som liksom är för bra för mina ambitioner.

Sune har växt på alla sätt och vis under 2015. Mycket på höjden men framförallt i ridningen. Han är mycket unghäst fortfarande men jisses så trevlig att rida. Seriösa Sune när han fått ur sig lite överskottsenergi. Träningen under hösten fick ju ett tråkigt avbrott på grund av muggen och det högra bakbenet som var värst är inte helt bra än. Han kommer nog tyvärr lätt svullna i det benet och när det blev plusgrader igen så kom skorpor tillbaka. Inte lika illa men det har varit segt att få bort dom igen.


Men nu blickar vi framåt. Har ju 2 hästar i träning nu som förhoppningsvis ska tävlas båda två i år. Sune ska debutera på distansbanorna och Zia och jag ska rida längre än vi gjort förut. Om planen går i lås. Och så ska jag utmana mig själv till hösten. Men det tar vi mer om en annan dag.

God fortsättning!

/ Karin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar