Stall Vall

måndag 1 juni 2015

Sicken helg!

I helgen har Sune briljerat! Vilken häst jag har! Nästan så att han är förlåten avtrillningen i tisdags. Men bara nästan för jag har fortfarande ont i skinkan. Livet med hästar är ju en berg - och dalbana och livet med unghäst är nån av de där nya läskiga sakerna på Liseberg som Görel inte vågade åka. Ena dagen kravlar man i blåbärsriset, nästa dag galopperar man fram med vinden (stormen) i håret.

I lördags var vi på WE-träning hos Mårgårds. Hade blivit fel med tiden så Sune och jag var en timme tidiga. Hör inte till vanligheterna och vi passade på att träna på att chilla och inte göra nåt. Sen var det dags för WE och Sune skötte sig galant. Tror jag har en naturbegåvning. Fanns inte nåt hinder som han tyckte var otäckt utan han gick på med spetsade öron. Och inte brydde han sig om att det var en massa hästar i ridhuset som red hit och dit och kors och tvärs. Det som bekymrade honom var när någon häst lämnade ridhuset. Jag och Sune var sista ekipage ut att rida banan. Men det gick galant, red hela uppsuttet. Så stolt och nöjd och glad!

Och så igår var det äntligen dags att träna för Anna igen. Jag var så glad men hade inte så höga förhoppningar på varken Sune eller mig själv. Men nu är det ju Anna vi snackar om och hon har en förmåga att plocka fram det allra bästa hos oss. Så det slutade med att Sune och jag gjorde våra första galopper tillsammans. Helt fantastiskt! Lilla Sune som jag sett sen har var föl och nu galopperar vi. Jag är så glad! Snälla Görel filmade också och jag kan inte sluta titta på filmerna. Jag bara ler :)

(Gällande kortet så har jag inte gjort en mega-bröstförstoring utan jackan sitter väldigt ocharmigt)

/ Karin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar