Stall Vall

söndag 3 maj 2015

Helg slut blä

Är sur. Helgen tog slut alldeles för fort och då hade man ändå en hel dag extra. Huset är fortfarande ostädat, 4 Ikea-kassar med tvätt behöver vikas, bilen luktar hästsvettsschabrak blandat med vattenmelons-wunderbaum, på köksbordet står alla pärmar och högar med papper som inte hunnit sorteras in. SUCK.
Jaaa vi har haft en kul helg och det är värt och man ska leva i nuet, bla bla bla. Jag har inte höga krav på livet hemma i huset så det handlar inte om ett försök att ha allt och att det ska vara perfekt utan mer om att gränsen är lite nådd. Jag behöver en dag, pigg och ensam hem (helst utan Pluto också, tack) och bara mata igenom alla måsten. Give it to me! Vi ska faktiskt vara barnlediga i helgen så lite kommer hinnas med då men vi ska ha fest på lördagskvällen så det blir inte så mycket tid över.

Ok, nu skiter vi i ovanstående och pratar om roliga saker istället. Vi har ju ridit på bortaplan idag!

Innan vi åkte var jag tvungen att ta tag i det här.
Vi åkte till Öster-Deje och hälsade på Helena som för inte så länge sen blev hästägare åt först fjordingen Calle (han heter nåt fancy med Calvados men minns inte hela namnet) och nu senast gotlandsrusset Mix. De står i ett stall 10 minuter från henne men i juni så flyttar de hem till Helena och hennes familj, där det snickras stall för fullt.
Först åkte vi hem till Helena och lämnade av Emil för playdate med Helenas son och jag glänste helt sjuuukt när jag helt snyggt backade in släpet på deras uppfart. Det ska jag komma ihåg nästa gång jag får lägga om för tusende gången när jag ska in mellan björkarna hemma vid stallet.
Påklädning på främmande stallplan.

Och här har vi dom: Helena och hennes fjording Calle...tadaa!

Nope, det är inte mun mot mun-metoden
stallkatten håller på med.

Nu säger vi hej till varandra, hej hej!
Starlight accepterade Calle och kunde t o m ta stöd mot hans rumpa ibland (han älskar tydligen alla, både djur o människor) men Ice tyckte Calle var bajs och om hon visste hur man gjorde så skulle hon lipat åt honom varje gång han kom för nära. Hon ville nog ha Starlight för sig själv.
Vi tog en mysig tur på en dryg timme och alla skötte sig bra om man bortser från sur-Ice arga öron och Starlights ovanligt höga bakutsprång i galopp-uppförsbacken. Det gick för sakta tyckte hon...

Stallets nordsvensk - en isabell som var såå fin.
När vi fixade ordning för att åka hem så stod Starlight och hängde med huvudet mot Ice hals och det var så harmoniskt. Våra goa hästar, så himla enkla att åka iväg med <3

/G

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar