Stall Vall

söndag 27 juli 2014

Söt så hârta* vore nog

Efter träningen så stack jag, Andreas och Emil till familjen Österberg och grillade, kollade deras stallbygge och lekte med valpen Herta, 10 veckor gammal och superduuupersöt. Och ett odjur. Eller piraya som de kallade henne. De där vassa valptänderna som det kliar i hela tiden och bakdelen som inte hänger med när hon springer. Oh my. Tur att vi är fullt medvetna om vilket otroligt jobb det är med hund (plus att de luktar och man måste plocka upp deras bajs) annars skulle vi säkert impulsköpt en för länge sen. Hon är förresten en blandning av 75% finsk lapphund/25% dansk-svensk gårdshund men jag tror hon är en björn. En studsande gummibjörn.

B e d å r a n d e

Jan-Åke har blivit pappa igen :D

Helena, Herta och Nora

Hello sweetheart :D

Valpar är farliga. Farligt söta that is.

Himlen, strax innan den öppnade sig. Jäklar vad det blåste och mullrade.

De har även katter, Kasper (på bilden) och Tigra, som tyvärr varit borta i 2 veckor :(
Kasper tycker inte Herta är lika charmig som vi. Om man säger så.
Vi kidnappade sonen William när vi åkte hem så han sover över hos oss inatt. Imorrn hämtas Emil av mormor och Nils som tar med honom till stugan. Slumpade sig så i sommar att Emil fick en vecka själv med oss och nu får Olivia det. Smidigt.

/G

*Hârta = hälften på nån värmländsk dialekt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar